Wimbledonmästerskapen – Wikipedia

Wimbledonmästerskapen
PlatsWimbledon, Merton, London,
Storbritannien Storbritannien
SpelplatsAll England Lawn Tennis & Croquet Club
UnderlagGräs / Utomhus
Herrarnas lottning128S (128Q) / 64D (16Q)
Damernas lottning128S (96Q) / 64D (16Q)
Mixed dubbel lottning48D
Prispengar£11 812 000
Grand Slam
Officiell webbplats
Wimbledons Centre Court 2005.

Wimbledonmästerskapen (svenskt uttal: [ˈvɪmpːeldɔn]) är en tennisturnering i London, Storbritannien, den äldsta av de fyra Grand Slam-turneringarna. Wimbledonmästerskapen avgörs varje år i juni/juli på gräsbanor. Turneringen spelades första gången 1877.[1] Evenemanget följdes då av några hundra åskådare. Nuförtiden följs turneringen årligen av cirka en halv miljon åskådare på plats och miljontals TV-tittare världen över.

Mästerskapet organiseras av All England Lawn Tennis & Croquet Club i nära samarbete med det brittiska tennisförbundet. Tävlingarnas historia sammanfaller i princip med tennisklubbens. För en mer detaljerad historik, se artikeln All England Lawn Tennis & Croquet Club.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det första mästerskapet invigdes 9 juli 1877 genom ett singelmästerskap för herrar som vanns av Spencer Gore. I finalen sågs av omkring 200 åskådare. 1882 togs croquet bort från tävlingarnas namn när allt fokus kom att ligga på tennisen, men av semtimentala skäl återkom ordet 1899. 1884 följde tävlingar för damer, den första turneringen vanns av Maud Watson, samt tävlingar i dubbel.

Tack vare tennisspelets snabbt ökande popularitet under det sena 1800-talet fanns fortsatt underlag för regelbunden turneringsverksamhet vid Wimbledon, och Wimbledonmästerskapen spelades i obruten följd under resten av seklet. Under hela 1900-talet, med undantag av krigsåren 1915-18 och 1940-45, har turneringen årligen spelats på All England Clubs gräsplaner i Wimbledon. Vid starten 1877 spelade man vid Worple Road och 1922 flyttades tävlingarna till Church Road.[2]

Redan från början användes systemet med All Comers Round och Challenge Round, vilket innebar att det föregående årets mästare ("regerande mästare") bara behövde spela en match i vilken han försvarade sin titel. Övriga spelare måste spela kvalificeringsomgångar om rätten att få utmana mästaren. Systemet avskaffades i och med 1922 års turnering. Längsta obrutna segerrader har William Renshaw som vann turneringen sex år i följd (1881–1886) liksom Martina Navratilova (1982–1987). Segrar fem år i följd har Laurie Doherty (1902–1906), Suzanne Lenglen (1919–1923), Björn Borg (1976–1980) och Roger Federer (2003–2007).

Segrartroféerna, damsingel (överst) och herrsingel.

Den 1 april 2020 meddelade arrangörerna att det årets tävlingar blivit inställda in på grund av Coronapandemin.[3] År 2021 återkom tävlingarna.[4]

Regler[redigera | redigera wikitext]

Wimbledonmästerskapen var, tillsammans med Australian Open och Franska öppna, de enda större turneringarna som inte använde tiebreak i ett avgörande tredje (damklassen) eller femte (herrklassen) set fram till år 2021. Istället avgjordes sådana matcher i ett klassiskt så kallat långt set, där segraren måste vinna med två games marginal. Detta fick till följd att vissa matcher i mästerskapen kunde bli mycket utdragna och framtvinga spel över flera dagar.

Från och med 2022 års Franska öppna kommer alla Grand Slam-turneringar införa ett system med "först till tio vunna poäng med två poängs marginal" i avgörande set (i singel och dubbel för herrar och damer), som ett sätt att samordna världens fyra största tennisturneringar.

Den 2324 juni 2010 spelades världens längsta tennismatch i Wimbledonmästerskapen mellan amerikanen John Isner och fransmannen Nicolas Mahut. Resultatet skrevs till 6-4, 3-6, 6-7, 7-6, 70-68 till Isners fördel. Matchen höll på i 11 timmar och 5 minuter över tre speldagar.

Långa matcher, innan tiebreak infördes för övriga set, har också tidigare spelats i mästerskapen. Ett exempel är förstarondsmötet i 1969 års Wimbledonturnering mellan Pancho Gonzales och Charles Pasarell. Matchen spelades över två dagar i hela 112 game innan Gonzales slutligen stod som segrare vid slutställningen 22-24, 1-6, 16-14, 6-3, 11-9. Så långa matcher förryckte också arrangörernas spelscheman och medförde att tiebreak infördes från 1970, dock inte för avgörande set.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

Damer singel[redigera | redigera wikitext]

De senaste 10 årens mästare:

2023 Markéta Vondroušová
2022 Kazakstan Jelena Rybakina
2021 Australien Ashleigh Barty
2020 Inställt p.g.a. Coronapandemin
2019 Rumänien Simona Halep
2018 Tyskland Angelique Kerber
2017 Spanien Garbiñe Muguruza
2016 USA Serena Williams
2015 USA Serena Williams
2014 Tjeckien Petra Kvitová
2013 Frankrike Marion Bartoli

För en fullständig förteckning se Lista över Wimbledonmästare i damsingel

Herrar singel[redigera | redigera wikitext]

De senaste 10 årens mästare:

2023 Spanien Carlos Alcaraz
2022 Serbien Novak Djokovic
2021 Serbien Novak Djokovic
2020 Inställt pga Coronapandemin
2019 Serbien Novak Djokovic
2018 Serbien Novak Djokovic
2017 Schweiz Roger Federer
2016 Storbritannien Andy Murray
2015 Serbien Novak Djokovic
2014 Serbien Novak Djokovic

För en fullständig förteckning se Lista över Wimbledonmästare i herrsingel

Damer dubbel[redigera | redigera wikitext]

De senaste 10 årens mästare:

2022 Tjeckien Barbora Krejčíková & Tjeckien Kateřina Siniaková
2021 Belgien Elise Mertens & Kinesiska Taipei Hsieh Su-wei
2020 Inställt pga Coronapandemin
2019 Tjeckien Barbora Strýcová & Kinesiska Taipei Hsieh Su-wei
2018 Tjeckien Barbora Krejčíková & Tjeckien Kateřina Siniaková
2017 Ryssland Jekaterina Makarova & Ryssland Jelena Vesnina
2016 USA Venus Williams & USA Serena Williams
2015 Schweiz Martina Hingis & Indien Sania Mirza
2014 Italien Sara Errani & Italien Roberta Vinci
2013 Kina Peng Shuai & Kinesiska Taipei Hsieh Su-wei

För en fullständig förteckning se Lista över Wimbledonmästare i damdubbel

Herrar dubbel[redigera | redigera wikitext]

De senaste 10 årens mästare:

2022 Australien Matthew Ebden & Australien Max Purcell
2021 Kroatien Nikola Mektić & Kroatien Mate Pavić
2020 Inställt pga Coronapandemin
2019 Colombia Juan Sebastián Cabal & Colombia Robert Farah
2018 USA Jack Sock & USA Mike Bryan
2017 Polen Łukasz Kubot & Brasilien Marcelo Melo
2016 Frankrike Pierre-Hugues Herbert & Frankrike Nicolas Mahut
2015 Nederländerna Jean-Julien Rojer & Rumänien Horia Tecău
2014 USA Jack Sock & Kanada Vasek Pospisil
2013 USA Bob Bryan & USA Mike Bryan

För en fullständig förteckning se Lista över Wimbledonmästare i herrdubbel

Mixed dubbel[redigera | redigera wikitext]

De senaste 10 årens mästare:

2021 Storbritannien Neal Skupski & USA Desirae Krawczyk
2020 Inställt pga Coronapandemin
2019 Kroatien Ivan Dodig & Kinesiska Taipei Latisha Chan
2018 Österrike Alexander Peya & Tjeckien Nicole Melichar
2017 Storbritannien Jamie Murray & Schweiz Martina Hingis
2016 Finland Henri Kontinen & Storbritannien Heather Watson
2015 Indien Leander Paes & Schweiz Martina Hingis
2014 Serbien Nenad Zimonjić & Australien Samantha Stosur
2013 Serbien Daniel Nestor & Serbien Kristina Mladenovic
2012 USA Mike Bryan & USA Lisa Raymond
2011 Österrike Jürgen Melzer & Tjeckien Iveta Benešová

För en fullständig förteckning se Lista över Wimbledonmästare i mixed dubbel

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Anders Sjöstrand (30 juni 2002). ”Wimbledon har kvar dragningskraften”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/sport/wimbledon-har-kvar-dragningskraften/. Läst 20 november 2016. 
  2. ^ Claes Sjödin (26 juni 2005). ”Två veckor av kaos väcker Wimbledon”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/arkiv/sport/tva-veckor-av-kaos-vacker-wimbledon/. Läst 20 november 2016. 
  3. ^ ”Klassikern Wimbledon ställs in” (på svenska). SVT Sport. 1 april 2020. https://www.svt.se/sport/tennis/klassikern-wimbledon-stalls-in. Läst 10 juli 2022. 
  4. ^ Gabriel Melke (11 juli 2021). ”Djoković vinner Wimbledon” (på svenska). SVT Sport. https://www.svt.se/sport/tennis/wimbledon-final. Läst 10 juli 2022. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]