Zoran Đinđić – Wikipedia

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2012-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Zoran Đinđić Зоран Ђинђић
Zoran Đinđić i januari 2003.
Serbiens premiärminister
Tid i befattningen 25 januari 2001–12 mars 2003
Företrädare	Mirko Marjanović
Efterträdare	Zoran Živković
Belgrads borgmästare
Tid i befattningen 21 februari 1997–30 september 1997
Företrädare	Nebojša Čović
Efterträdare	Vojislav Mihailović
Född	Zoran Đinđić 1 augusti 1952 Bosanski Šamac, Socialistiska federationen Jugoslavien
Död	12 mars 2003 (50 år) Belgrad, Serbien och Montenegro
Gravplats	Belgrads nya begravningsplats[1]
Politiskt parti	Serbiens demokratiska parti
Maka	Ružica Đinđić
Namnteckning

Zoran Đinđić (serbisk kyrilliskaː Зоран Ђинђић), född 1 augusti 1952 i Šamac, dåvarande SFR Jugoslavien, död 12 mars 2003 i Belgrad, dåvarande Serbien och Montenegro (mördad), var en serbisk filosof (fil. dr), politiker och landets premiärminister från 2001 till 2003.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Đinđić föddes i norra Bosnien som son till en officer i jugoslaviska folkarmén. Han bedrev studier vid Belgrads universitet och var politisk fånge på 1970-talet. År 1979 erhöll han doktorsgrad i filosofi vid Konstanz universitet i Tyskland. Han återvände till Jugoslavien 1989 och bildade Demokratiska Partiet. Han invaldes i Serbiens parlament 1990 och blev borgmästare i Belgrad 1996. Efter underrättelse om dödshot från Slobodan Milošević, levde han i exil i Montenegro under NATO:s flygbombningar av Jugoslavien 1999. Han blev premiärminister i Serbien den 25 januari 2001.

Trots att Đinđić själv ansåg sig vara reformistisk socialist, hade han goda kontakter med västvärlden och bedömdes av många vara liberal. Han upprättade förbindelser dels med socialdemokratiska ledare som Gerhard Schröder och Tony Blair, dels med Bill Gates, Bill Clinton och George Bush.

Đinđić vann mångas anseende när han sände Milošević till Internationella brottmålsdomstolen i Haag, men kritiserade rättegången som enligt honom styrdes i alltför hög grad av Milošević.

Mordet på Đinđić[redigera | redigera wikitext]

Den 12 mars 2003 klockan 12.23 sköts Đinđić på trappan till Serbiens regeringshus i huvudstaden Belgrad. Han avled av sina skador senare samma dag. Gärningsmannen Zvezdan Jovanović (född 1965) var polisman från Kosovo, tidigare medlem av Röda baskrarna, men mordet antogs vara beställt av den serbiska maffian. Två timmar efter mordet på Đinđić skulle ett sammanträde ha skett mellan honom och Sveriges utrikesminister Anna Lindh, som befann sig i närheten av mordplatsen. Även Anna Lindh själv blev mördad på NK i Stockholm ett halvår senare.

Vladimir Milisavljevic,^[2] har pekats ut som en av de inblandade i mordet på Đinđić. Fredagen den 10 februari 2012^[3] greps han på en restaurang i Valencia, Spanien. Han blev dömd i sin frånvaro 2007 för delaktighet i mordet. De huvudansvariga - Milorad Ulemek,^[4] som planerade mordet, och Zvezdan Jovanovic, dömdes vardera till 40 års fängelse. Đinđić efterträddes av Zoran Živković. Den dåvarande presidenten Nataša Mićić förklarade området som krisdrabbat omedelbart efter dådet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Zoran Đinđićs grav på Find A Grave (engelska)