Anders Beckman (konstnär) – Wikipedia

Anders Beckman
Född	21 juli 1907[1][2] Örebro, Sverige
Död	3 mars 1967[1] (59 år) Lidingö, Sverige
Begravd	Lidingö församlings kyrkogård
Medborgare i	Sverige[3]
Sysselsättning	Illustratör[4]
Barn	Susanne Beckman (f. 1944)
Släktingar	Per Beckman (syskon)
Redigera Wikidata

Anders Beckman, född 21 juli 1907 i Örebro, död 3 mars 1967 i Lidingö, var en svensk reklamtecknare, kreatör och målare.^[5]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Han var son till bankkamrer Frithiof Beckman och Magdalene f. Faye-Hansen. Fadern var brorson till Anders Fredrik Beckman och således kusin med Ernst Beckman.

Han var från 1932 gift med konstnären Nunnie Beckman och far till Susanne Beckman^[6] samt bror till konstnären Per Beckman och inredningsarkitekten Eyvind Beckman.

Yrkesliv[redigera | redigera wikitext]

Beckman var vid 28 år ett stort namn inom svensk reklam. Han var otraditionellt öppen och hans affischer fick en layout som ofta fick stort genomslag.^[7]

När han var 20 års ålder började han studera konst vid Tekniska skolan och reste också för detta ändamål till Paris.^[7]

ABA, SAS föregångare var Beckmans första stora affischprojekt. Där hämtade han inspiration från de snabbt utvecklande trafikflyget, vilket han blev förespråkare för.^[7]

Affischerna, som han gjorde i början, berättar om händelser och skeenden. Men med tiden fick affischerna ett mycket mer symboliskt språk. Det som visade sig på bilderna behövde inte direkt betyda någonting, men gav associationer, som tillsammans med en slogan framförde budskapet. Den nya tekniken gjorde att åskådaren snabbt uppfattade affischen budskap.^[7]

Åren 1935–39 medverkade han i världsutställningar i Bryssel, Paris, Berlin och Warszawa. Han stora genombrott var i New York 1939 där hans affischer vilade på en konstnärlig grund. Först fick han kritik för detta men utställningen gav honom sen vasaorden.^[7]

Under beredskapstiden producerade Beckman affischer för försvarsmakten som var inriktade mot ”Folk och Försvar”. Han spred kännedom om de “undergrävande krafterna”, alltid med ett humoristiskt inslag.^[7]

Beckmans reklam- och designskola[redigera | redigera wikitext]

Anders Beckman grundade Beckmans reklam- och designskola tillsammans med Göta Trägårdh 1939.^[5] Bland hans arbeten märks den välkända H55-symbolen från Helsingborgsutställningen 1955 med siffran "55" infälld i högra benet av bokstaven "H".^[5] Symbolen fanns på utställningens informationstavlor, flaggor, prydnadsföremål och i jätteformat målat på de gator som ledde till entrén.^[8] Beckman finns representerad vid bland annat Nationalmuseum^[9] och Moderna museet^[10] i Stockholm.

Beckman Hansson annonsbyrå[redigera | redigera wikitext]

1955 startade Anders Beckman partnerskap med reklamskribenten och ingenjören Sven A Hansson, då denne köpte in sig i AB Anders Beckman genom en nyemission. Tillsammans arbetade de bl.a. med utställningarna 'Strömmen' (Elhallen i H55-utställningen) i Helsingborg 1955, 'Bureau, Heim, Freizeit' i Düsseldorf 1958, 'Idee en Resultaat' i Rotterdam 1959, svenska paviljongen i New York World's Fair, (världsutställningen i New York) 1964-65, samt i ett flertal uppdrag utomlands för Exportföreningen och Svenska institutet.

1964 övergick AB Anders Beckman i Beckman Hansson AB och beviljades auktorisation som annonsförmedlare. Det nya företaget startade ett samarbete med Danmarks då största annonsbyrå Gutenberghus (som ingick i Egmont H Petersens koncern), genom att ta över Gutenberghus kundannonsering i Sverige. I samband med detta flyttade företaget ifrån sina lokaler på Birger Jarlsgatan till Sandhamnsgatan på Gärdet.

1966 återgick Anders Beckman till utställningsverksamhet i sitt gamla bolagsnamn och blev verksam där fram till sin död 1967. ^[11]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]