Camille Claudel – Wikipedia

Camille Claudel
Camille Claudel, vid 20 års ålder.
Född8 december 1864[1][2][3]
Fère-en-Tardenois[4], Frankrike
Död19 oktober 1943[1][2][3] (78 år)
Montfavet[5], Frankrike
BegravdMontfavets begravningsplats
Medborgare iFrankrike[6]
Utbildad vidAcadémie Colarossi
SysselsättningMålare[7], ritare[7], grafiker[8], skulptör[7][8][9], modell, konstnär[10]
PartnerAuguste Rodin (1885–1893)
FöräldrarLouis Prosper Claudel[11]
Louise Athanaïse Cécile Cerveaux[11]
SläktingarPaul Claudel (syskon)
Utmärkelser
Parissalongen (1888)
Namnteckning
Redigera Wikidata

Camille Claudel, född 8 december 1864 i Fère-en-Tardenois i Aisne, död 19 oktober 1943 på mentalsjukhuset Montdevergues nära Avignon, var en fransk skulptör och grafiker. Hon var syster till författaren Paul Claudel. Stora delar av hennes liv präglades av relationen till Auguste Rodin.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ungdomsåren[redigera | redigera wikitext]

Ända sedan tidig ungdom drömde hon om att bli skulptör. 1881 flyttade hon till Paris, där hon började på Académie Colarossi hos skulptören Alfred Boucher. Påföljande år togs hon emot av rektorn för Konsthögskolan[källa behövs] och ställde ut bysten Tête de vieille femme ("Huvud av gammal kvinna").

Ihop med Rodin[redigera | redigera wikitext]

1883 träffade hon bildhuggaren Auguste Rodin och blev hans elev. Snart blev hon också den tjugofyra år äldre Rodins älskarinna och blev då totalt utfrusen av sin familj.

Claudel och Rodin samarbetade och var tidvis även älskande.[12] Ofta fick hon emellertid lägga sitt eget arbete åt sidan för att hjälpa Rodin med hans verk. Claudel deltog i konstsalongen på Champ-de-Mars i Paris 1893 och 1894.

Efter Rodin[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1898 bröt Claudel med Rodin. Nu började en hård tid för Claudel, eftersom det var svårt att vara kvinnlig konstnär i Frankrike i slutet på 1800-talet. Den sista stora utställningen av hennes skulpturer ägde rum i december 1905.

Claudel började sedan att försvinna från sin bostad under långa perioder och varje vår förstörde hon sina skulpturer.

I mars 1913 fördes hon till mentalsjukhuset Ville-Évrard i Neuilly-sur-Marne utanför Paris och därefter, i september 1914, till mentalsjukhuset Montdevergues nära Avignon. Där vistades hon i trettio år, fram till sin död i oktober 1943, 78 år gammal.

Kända verk[redigera | redigera wikitext]

Bland hennes mest kända verk märks Śakountala / L'abandon ("Śakuntala / Hängivelsen") (1888), Les Bavardes ("Pratmakerskorna") (1895; en studie i gips) och La Valse ("Valsen") (1905[12]).

Claudel i kulturen[redigera | redigera wikitext]

1988 gjordes en film om hennes liv, Camille Claudel, med Isabelle Adjani som Claudel och Gérard Depardieu i rollen som Auguste Rodin. 2013 gjordes filmen Camille Claudel 1915 med Juliette Binoche i huvudrollen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Camille Claudel, RKDartists (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Camille Claudel, CLARA (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Musée Camille Claudel, läs online, läst: 21 maj 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Encyclopædia Britannica.[källa från Wikidata]
  6. ^ Libris, 26 mars 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] läs online, vocab.getty.edu .[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online , läst: 31 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ Concise Dictionary of Women Artists, Fitzroy Dearborn Publishers och Routledge, 2001, ISBN 978-1-57958-335-4.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] ”Camille Claudel - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/camille-claudel. Läst 22 april 2021.