Europeiska politiska samarbetet – Wikipedia

Det europeiska politiska samarbetet (EPS) infördes 1970 och var synonym med Europeiska gemenskapernas utrikespolitiska samordning fram till att den ersattes av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i Maastrichtfördraget den 1 november 1993.

Under hela 1950- och 1960-talet försökte medlemsstaterna att ge den inre marknaden en utrikespolitisk dimension, men misslyckades med försöken två gånger. Den överstatliga Europeiska försvarsgemenskapen beordrade utrikesministerna under toppmötet i Haag 1969 att "studera det bästa sättet att nå framsteg i fråga om politiska enande inom ramen för utvidgningen".[1] Utrikesministrarna utarbetade därefter Luxemburg / Davignonrapporten (1970), som skapade en informell mellanstatlig mekanism för samråd där medlemsstaterna kan uppnå "politics of scale".[2]

Medan EPS antog en mellanstatliga karaktär enligt Fouchet-planen, bortsåg den från den "franska storheten" från Charles de Gaulles era. Medverkan av Storbritannien garanterade sin Atlantistiska filosofi. Europeiska kommissionen skulle dessutom kunna uttala sig i frågor som rörde sitt kompetensområde. Slutligen hade EPS inte med den starka Paris-baserade sekretariatet som ingick i Fouchet-förslaget. Nederländerna hade alltid varit orolig för den här idén, eftersom de trodde att samarbetet skulle förvandlas till en konkurrent till Europeiska kommissionen. EPS ändrades och stärktes i Köpenhamnrapporten 1973 och Londonrapporten 1981. EPS blev kodifierat i och med europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987.

EPS blev en "blandad framgång". Under 1970-talet var det en aktiv aktör i konflikten i Mellanöstern och i bildandet av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Afghansk-sovjetiska kriget (1979) och hanteringen av de jugoslaviska krigen (1991-1995), visade dock den svaga sidan av EPS.

Årtal 1952 1954 1958 1967 1987 1993 1999 2003 2009
Europeiska gemenskaperna:
Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM)
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) Europeiska unionen (EU)
Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) Europeiska gemenskapen (EG)
Rättsliga och inrikes frågor (RIF)
Polissamarbete och straffrättsligt samarbete (PSS)
Europeiska politiska
samarbetet
(EPS)
Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (GUSP)
Västeuropeiska unionen (VEU)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 14 september 2010.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ The Hague Communiqué 1969, artikel 15. CVCE
  2. ^ Ginsberg, R.H. (1989), Foreign Policy Actions of the European Community: The Politics of Scale, Boulder: Lynne Rienner.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nuttall, S.J. (1992), European Political Co-operation, Oxford: Clarendon Press.
  • Smith, M.E. (2004), Europe’s Foreign and Security Policy: The Institutionalization of Cooperation, Cambridge: Cambridge University Press.
Europeiska flaggan EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.