French
DeutschFörstakammarvalet i Sverige 1888 – Wikipedia
 | |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
27 av 145 mandat i Sveriges riksdags första kammare | |||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| |||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||
Förstakammarvalet i Sverige 1888 var ett val i Sverige. Valet utfördes av landstingen och i de städer som inte hade något landsting utfördes valet av stadsfullmäktige. 1888 fanns det totalt 1 103 valmän, varav 1 093 deltog i valet.
I 2/3 av Östergötlands läns valkrets ägde valet rum den 9 januari. I Älvsborgs läns valkrets ägde valet rum den 16 april. I Jämtlands läns valkrets ägde valet rum den 17 september. I Uppsala läns valkrets, Södermanlands läns valkrets, resterande tredjedel av Östergötlands läns valkrets, Hallands läns valkrets, Göteborgs och Bohusläns valkrets, Skaraborgs läns valkrets, Värmlands läns valkrets, Örebro läns valkrets och Gävleborgs läns valkrets ägde valet rum den 18 september. I Västernorrlands läns valkrets och Norrbottens läns valkrets ägde valet rum den 19 september. I Kalmar läns norra valkrets, Kristianstads läns valkrets, Malmöhus läns valkrets, Västmanlands läns valkrets och Kopparbergs läns valkrets ägde valet rum den 25 september. I Kalmar läns södra valkrets ägde valet rum den 26 september och i Stockholms stads valkrets ägde valet rum den 28 september.
Valresultat[redigera | redigera wikitext]
| Parti | Röster [1] | Valda | Mandatfördelning | |||
|---|---|---|---|---|---|---|
| FK 1888 | FK 1889 | +/- | ||||
| Protektionistiska partiet | 549 | 15 | 51 | 62 | +11 | |
| Minoritetspartiet | 80 | 3 | 31 | 31 | +-0 | |
| Partilösa | 331 | 9 | 62 | 52 | -10 | |
| Övriga | 461 | 0 | 0 | 0 | +-0 | |
| Totalt | 1 421 | 27 | 144 | 145 | +1 | |
Invalda riksdagsmän[redigera | redigera wikitext]
Göteborgs och Bohusläns valkrets:
Västernorrlands läns valkrets:
Källor[redigera | redigera wikitext]
Fotnoter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Siffrorna avser de sammanlagda röstetalen för de riksdagsledamöter som tillhörde respektive parti och valdes under detta år. Rösterna på kandidater som tillhörde partierna men inte vann ett riksdagsmandat har alltså sorterats in under "övriga". Röstetalen på valkretsnivå är hämtade från SCB och riksdagsledamöternas partitillhörigheter är baserade på uppgifter från bokserien Tvåkammarriksdagen 1867–1970.
