Gertrud Fridh – Wikipedia

Gertrud Fridh
Gertrud Fridh, 1964.
Gertrud Fridh, 1964.
FöddGertrud Fridh
26 november 1921
Göteborg, Sverige
Död11 oktober 1984 (62 år)
Stockholm, Sverige
Andra namnGertrud Fridh-Wilkner
Aktiva år1942–1978
MakeArne Wilkner
(1947–1984; hennes död)
BarnPierre Wilkner
IMDb SFDb

Gertrud Fridh, född 26 november 1921 i Göteborg, död 11 oktober 1984 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fridh gick vid Nya elementars flickskola. Fadern motsatte sig hennes planer på att bli skådespelare och hon arbetade en kort tid på kontor. Hon gick senare emot faderns vilja och studerade på elevskolan vid Göteborgs stadsteater 1941–1943. Under studietiden hade hon flera roller, den första 1942 .

Efter studierna engagerades hon vid Göteborgs stadsteater och fick sitt genombrott 1944 i Tobaksvägen. Hon blev kvar i Göteborg till och med 1949 och flyttade därefter till Stockholm och Intima teatern.[1] 1952–1954 var hon vid Malmö stadsteater[2].

1954–1957 var hon engagerad hon av Sture Lagerwall till Alléteatern[1] där hon hösten 1955 gjorde Chérie i William Inges Älska mej, flicka!, som samtidigt gjorde succé på Broadway under originaltiteln Bus Stop. Året efter blev den film i USA med Marilyn Monroe som Chérie. I uppsättningen på Alléteatern medverkade bland andra Torsten Lilliecrona, Gösta Prüzelius och en av Sveriges främsta komedienner Marianne Löfgren.

1957–1958 åter vid Malmö stadsteater.[2] Hon blev fast engagerad vid Dramaten från 1958 till sin pension 1977.[1]

Fridh var tjänstledig från nationalscenen spelåret 1963–1964 för rollen som Maggi Jack i musikalen Teenagerlove på Oscarsteatern där hon spelade med Lars Ekborg, Jarl Kulle, Jessie Flaws, Gösta Krantz och Margit Carlqvist.

Vid återkomsten till Dramaten hösten 1964 gav teaterchefen Ingmar Bergman henne den roll som kanske blev hennes främsta: Hedda Gabler i Ibsens pjäs med samma namn. I ensemblen fanns Ingvar Kjellson, Jane Friedmann och Georg Årlin med flera. Föreställningen låg på Dramatens repertoar till och med våren 1968 och gästspelade även på Svenska Teatern i Helsingfors, Hebbel Theater i Berlin och på Aldwych Theatre i London.

Utöver teatern var Fridh verksam som skådespelare på TV och film. Hon debuterade 1942 i Gustaf Molanders Rid i natt!. 1947 spelade hon en prostituerad kvinna i Ingmar Bergmans Skepp till Indialand. Samarbetet med Bergman fortsatte i bland annat Smultronstället (1957), där hon spelade Isak Borgs hustru Karin, Ansiktet (1958) där hon gjorde rollen som Ottilia Egerman och Djävulens öga (1960) där hon spelade Renata. 1962 gestaltade hon en modeaktris i TV-serien Halsduken. Hon gjorde sin sista filmroll i novellfilmen Kärlek genom ett fönster, i regi av Agneta Elers-Jarleman, som visades på TV1 1978.[3] Fridh medverkar även i en svartvit filmskolefilm i Smärtgränsen 1983.[1]

Fridh bodde under sina sista år i Marbella i Spanien och avled 1984. Hon var från 1947 gift med tandläkare Arne Wilkner (1911–1997) [4][5] och är mor till skådespelaren Pierre Wilkner.[1] Gertrud Fridh är begravd på Skogskyrkogården söder om Stockholm.[6][7]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Hela truppen från För att inte tala om alla dessa kvinnor 1964. Stående fr.v.: Allan Edwall, Georg Funkquist, Ingmar Bergman och Jarl Kulle.
Sittande fr.v.: Karin Kavli, Bibi Andersson, Harriet Andersson, Gertrud Fridh, Barbro Hiort af Ornäs, Eva Dahlbeck och Mona Malm.

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1947 Valborg Dagen slutar tidigt
Ingmar Bergman		 Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[8]
Patricia Carleon Magi
Gilbert Keith Chesterton		 Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[9]
Kersti Mig till skräck
Ingmar Bergman		 Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[10]
1948 Eva Tjuvarnas bal
Jean Anouilh		 Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[11]
1949 Thérèse En vildfågel
Jean Anouilh		 Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[12]
1950 Medea Medea
Jean Anouilh		 Ingmar Bergman Intiman[13]
Polly Peachum Tolvskillingsoperan
Bertolt Brecht och Kurt Weill		 Ingmar Bergman Intiman[14]
1951 Drömflickan
Elmer Rice		 Hasse Ekman Intiman[15]
Ta hand om Amelie
Georges Feydeau		 Hjördis Petterson Intiman[16]
1952 Ett dockhem
Henrik Ibsen		 Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
1953 Som ni behagar
William Shakespeare		 Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Patty
F. Hugh Herbert		 Knut Ström Malmö stadsteater
Måsen
Anton Tjechov		 Lars-Levi Læstadius Malmö stadsteater
Styvdottern Sex roller söka en författare
Luigi Pirandello		 Ingmar Bergman Malmö stadsteater[17]
1954 Nora Ett dockhem
Henrik Ibsen		 Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[18]
Flickan Flickan ovanpå
George Axelrod		 Sam Besekow Alléteatern[19]
1955 I afton kl. 8
George Dandin, Jag talar till dig, Ödets man, Familjealbumet
Molière, William Saroyan, George Bernard Shaw och Noël Coward		 Sam Besekow
Isa Quensel
Hans Lagerkvist		 Alléteatern[20]
Cherie Älska mig, flicka
William Inge		 Per-Axel Branner Alléteatern[21]
1957 Christine Penmark Ont blod (The Bad Seed)
Maxwell Anderson		 Per-Axel Branner Alléteatern[22]
Fröken Rosita eller Blommornas språk
Federico Garcia Lorca		 Frank Sundström Malmö stadsteater
Célimène Misantropen
Molière		 Ingmar Bergman Malmö stadsteater[23]
1960 Damen Till Damaskus, del I
August Strindberg		 Olof Molander Dramaten
1961 Constance, Arthurs mor Kung John (The Life and Death of King John)
William Shakespeare		 Alf Sjöberg Dramaten
Xenia Kattorna
Walentin Chorell		 Mimi Pollak Dramaten
Gumman Stolarna (Les Chaises)
Eugène Ionesco		 Alf Sjöberg Dramaten
1963 Maggi Jack Teenagerlove
Ernst Bruun Olsen och Finn Savery		 Ernst Bruun Olsen Oscarsteatern[24]
1964 Hedda Gabler Hedda Gabler
Henrik Ibsen		 Ingmar Bergman Dramaten[25]
1966 Medverkande I afton improviserar vi
Luigi Pirandello		 Mimi Pollak Dramaten

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Gertrud Fridh”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=61302&iv=OVERVIEW&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dGertrud+Fridh%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 3 januari 2014. 
  2. ^ [a b] ”Gertrud Fridh”. Malmö stadsteater. Arkiverad från originalet den 3 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140103145137/http://www.malmostadsteater.se/om_malmo_stadsteater/vilka_ar_vi/ensemble/1980/. Läst 3 januari 2014. 
  3. ^ Dagens Nyheter, 13 februari 1978 sid. 41
  4. ^ Vigselnotis i Svenska Dagbladet, 4 maj 1947, sid. 8
  5. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet, 25 juni 1997, sid. 21
  6. ^ Göran Åstrand: Här vilar berömda svenskar (Ordalaget Bokförlag 1999) sid.154
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ ”Dagen slutar tidigt”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/dagen-slutar-tidigt. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Magi”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/magi. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”Tjuvarnas bal”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tjuvarnas-bal. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”En vildfågel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-vildfågel. Läst 17 oktober 2015. 
  13. ^ ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  14. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015. 
  15. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ Ebbe Linde (6 oktober 1951). ”Feydeau på Intiman”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-10-06/270/8. Läst 6 mars 2016. 
  17. ^ ”Sex roller söka en författare”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sex-roller-söka-en-författare. Läst 15 oktober 2015. 
  18. ^ ”Ett dockhem”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18881&pos=158. Läst 24 april 2016. 
  19. ^ Ebbe Linde (28 augusti 1954). ”Flickan ovanpå”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1954-08-28/232/12. Läst 18 januari 2016. 
  20. ^ ”Ett handtag åt enaktaren”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 januari 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-01-02/1/18. Läst 20 januari 2016. 
  21. ^ ”Cowboykärlek på Allé”. Dagens Nyheter: s. 12. 26 augusti 1955. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-08-26/230/12. Läst 20 januari 2016. 
  22. ^ Ebbe Linde (6 april 1957). ”'Ont blod' på Alléteatern”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-04-06/95/14. Läst 27 december 2021. 
  23. ^ ”Misantropen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/misantropen. Läst 17 oktober 2015. 
  24. ^ Folke Hähnel (22 september 1963). ”Pop-Kulle besegrade publiken: Sofistikerat och fräckt i Lars Forssells tolkning”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1963-09-22/258/24. Läst 31 augusti 2015. 
  25. ^ ”Hedda Gabler”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/hedda-gabler. Läst 20 oktober 2015. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gertrud_Fridh&oldid=54323030”