Johan Peter Cronhamn – Wikipedia

Johan Peter Cronhamn
Xylografi i Svensk musiktidning 1886.
Född	7 maj 1803[1] Östra Karups församling[1], Sverige
Död	15 juni 1875[1] (72 år) Stockholms stad[1], Sverige
Begravd	Norra begravningsplatsen[2][3] kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Kompositör[4][1], musiklärare[1], musikkritiker[1], organist[1], flöjtist[1]
Befattning
Kammarskrivare[1]
Barn	Estella Henriette Cronhamn (f. 1862)
Redigera Wikidata

Johan (Jöns) Peter Cronhamn, född 7 maj 1803 i Östra Karups socken, Kristianstads län, död 15 juni 1875 i Stockholm, var en svensk tonsättare, sånglärare och ämbetsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Cronhamn utbildade sig först till glasmästare hos sin morbror Lars Cronhamn, men spelade också flöjt och blev militärmusiker vid Södra skåningarna. Vid konfirmationen kom Cronhamn i kontakt med prosten Henric Schartau och blev genom dennes försorg anställd som biträdande lärare vid Lunds fattigskola och avlade pedagogisk examen och anställdes som lärare i Lunds stift. Under sin skoltid studerade han också piano och orgel.

År 1825 flyttade han till Stockholm för att studera vid Musikaliska Akademien. I Stockholm var han organist i Skeppsholmskyrkan 1827–1837. Han avlade student- och kameralexamen vid Uppsala universitet 1832–1833. Cronhamn var också som tjänsteman i Tullverket 1829-1859 och i Kammarrätten 1834-1870.

Han blev 1842 lärare i elementar- och körsång vid Musikaliska Akademien och professor 1859. Han invaldes som ledamot nr. 304 den 18 april 1843. Mellan 1860 och 1875 var han akademiens sekreterare och tilldelades medaljen Litteris et Artibus 1873.

Cronhamn var en produktiv kompositör i nationalromantisk anda, mest av solosånger och stycken för manskvartett. Förutom egna kompositioner utgav han en mängd arrangemang, främst bearbetningar av folkvisor och olika läroböcker i musik.

Cronhamn var gift tre gånger

1. 1835 med Amalia Charlotta Lommerin
2. 1848 med Erika Margareta Törngren
3. 1855 med Matilda Augusta Lönngren

Sonen Frithiof August (1856–1997) var bibliotekarie vid Musikaliska akademiens bibliotek 1883–1897 och dottern Estella Henriette (1862–1927) var skulptör.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

• Sånger vid Svenska Läkare-sällskapets minnesfest öfver Friherre Jacob Berzelius den 17 juli 1850 :. Stockholm. 1850. Libris 10607388 
• Praktisk lärobok i flerstämmig sång innehållande förberedande lärogrunder samt duetter, trior och qvartetter i progressiv följd. Stockholm: Norstedt. 1851. Libris 2575214 
• Berättelser om musik och musikaliska instrumenter vid verldsexpositionen i London år 1854. Stockholm. 1854. Libris 8942107 
• Kongl. Musikaliska akademien åren 1771-1871 : historiska anteckningar. Stockholm: Norstedt. 1871. Libris 2604355 
• Sånglära för folkskolans och elementarskolans lägre klasser : för lärjungar. Stockholm: Norstedt. 1872. Libris 1981570 
• Sånglära för skolan för folkskolan och elementarskolans lägre klasser. Stockholm. 1870-1878. Libris 1981562 
• Sjung! 200 äldre och nyare omtyckta sånger vid piano. H. 1, 25 sånger. Stockholm: Abr. Hirsch. 18??. Libris 11564197 
• Svenska folk-visor. Stockholm. 1938. Libris 2987480 

Verk[redigera | redigera wikitext]

Sånger och manskvartetter ; Sextio sånger av Carl Michael Bellman (1832) ; Musica sacra (1854-1867) ; folkviseuppteckningar.

Källor[redigera | redigera wikitext]

• Johan Peter Cronhamn i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
• Gustaf Hilleström: Kungl. Musikaliska Akademien, Matrikel 1771-1971
• Norlind, T.: Johan Peter Cronhamn i Svenskt biografiskt lexikon (1931)
• Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 989 (Del 1). Libris 8198860 

Noter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

• Levande musikarv - Johan Peter Cronhamn