Solna kommun – Wikipedia

För andra betydelser av "Solna", se Solna (olika betydelser).
Solna kommun
Solna stad
Kommun
Kommunens vapen.
Solna kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortSolna
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd85 264 ()[2]
Areal19,99 kvadratkilometer ()[3]
- därav land19,28 kvadratkilometer[4]
- därav vatten2,38 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet4 422,41 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°22′00″N 18°01′00″Ö / 59.366666666667°N 18.016666666667°Ö / 59.366666666667; 18.016666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsSolna domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0183[5]
Anställda2 234 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0184[7]
GeoNames2675396
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Solna kommun eller Solna stad är en kommun i Stockholms län, belägen strax norr om Stockholms innerstad, med Solna som centralort och tätbebyggelse som huvudsakligen tillhör tätorten Stockholm.[8]

Kommunen är starkt präglad av bebyggelse samt av Stockholms norra begravningsplats, i synnerhet södra delen. I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tjänstesektorn vilket inkluderade offentlig förvaltning, utbildning genom exempelvis Karolinska Institutet, sjukvård genom Karolinska sjukhuset och Postnord genom Tomtebodas postterminal.

Från det att kommunen bildades och fram till mitten på 1980-talet var befolkningstrenden negativ, men vände därefter och har fortsatt vara positiv. Efter valen på 2010-talet har kommunen styrts av Alliansen, mandatperioden 2018–2022 i koalition med Miljöpartiet. Sedan valet 2022 styrs kommunen av Solnakoalitionen, en koalition av S, V, C och MP.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar huvuddelen av Solna socken och en mindre del av Spånga socken. Vid kommunreformen 1862 bildades i dessa socknar Solna och Spånga landskommuner.

I slutet av 1800-talet växte flera förortssamhällen fram i Solna: Hagalund, Huvudsta, Råsunda och Lilla Alby, vilka kring sekelskiftet inrättades som municipalsamhällen.

I Solna landskommun inrättades municipalsamhällena: (Nya) Hagalund 29 september 1899, Nya Huvudsta 10 oktober 1903, Lilla Alby 19 juli 1907 och Råsunda 10 november 1911. Dessa upplöstes 1943 när Solna landskommun ombildades till Solna stad, då med cirka 30 000 invånare. Fortsatt stark expansion har lett till att dess bebyggelse successivt har vuxit samman med Stockholm.

1949 när Spånga landskommun upplöstes tillfördes mindre områden (Råstahem) därifrån samtidigt som området Lilla Alby överfördes från Solna stad till Sundbybergs stad

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

I mitten av sextiotalet bildades Solna-Sundbybergs kommunblock men någon sammanläggning genomfördes inte. Solna kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Solna stad.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Solna tingsrätts domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för finska. [10]

Kommun eller stad

[redigera | redigera wikitext]

Solna är en av de numera 14 kommuner i Sverige som kallar sig stad. Detta formuleras sålunda i kommunens grafiska profil från den 9 december 1991: Kommunens namn är i fortsättningen Solna stad utom i sådana juridiskt bindande sammanhang då lagen föreskriver att beteckningen "kommun" ska användas.[11]

Solna är Sveriges tredje minsta kommun till ytan, med en landareal på endast 20 km².

Solna kommun ligger i de södra delarna av landskapet Uppland. I sydöst, söder, sydväst och nordväst gränsar kommunen till Stockholms kommun, i väster till Sundbybergs kommun, i nordväst också till Sollentuna kommun och i nordöst till Danderyds kommun, alla i Stockholms län. Solna gränsar till Stockholm vid Norrtull.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är starkt präglad av bebyggelse samt av Stockholms norra begravningsplats, i synnerhet södra delen. Stockholmsåsens kullar löper genom kommunen i nord–sydlig riktning. Flera av kullarna är nu restaurerade efter att ha varit svårt sargade av grustäkter. År 1994 inrättades en nationalstadspark i kommunen som inkluderar några av Sveriges vackraste parklandskap. Denna inkluderar Haga slott, Ulriksdals slott och Brunnsviken. En av Sveriges nordligaste bokskogar hittas vid Ulriksdal och vid Ulriksdals slott mynnar Igelbäcken, med den sällsynta fiskarten grönling, ut.[12]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[13]

Solna kommun Hela riket






  Bebyggelse (53,3 %)
  Skog (7,4 %)
  Öppen myrmark (0,3 %)
  Jordbruksmark (0,7 %)
  Övrig mark (38,3 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2022 fanns tre naturreservat i Solna kommunIgelbäckens naturreservat, Ulriksdals naturreservat och Råstasjöns naturreservat. Därtill fanns en kunglig nationalstadspark, ett naturminne, ett vattenskyddsområde och ett antal strandskyddsområden.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

För befolkningsrapportering

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Solna församling.

Distrikt inom Solna kommun

Från 2016 indelas kommunen i två distrikt[15]Råsunda och Solna.

Solna är uppdelat i ett antal stadsdelar. Dessa överensstämmer med trakterna i Lantmäteriets fastighetsregister.[16]

Gränserna mellan stadsdelarna är dock ofta inte allmänt kända, utan i stället är det ytterligare områdesnamn som de boende i Solna associerar sig med. En mer omfattande lista över områden är följande (där vissa områden dock ingår i andra):[16]

Totalt bodde 100 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna 2020, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 87,6 procent.[17] Enligt SCB:s tätortsavgränsning 2020 fanns en tätort i kommunen, Stockholm som breder ut sig över 12 kommuner.[8]

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Sedan valet 2022 styrs Solna av Solnakoalition, en koalition av S, V, C och MP, som tillsammans samlar 33 mandat.

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen. Alliansen behöll makten efter valet 2014. Koalitionen samlade 30 mandat i kommunfullmäktige, vilket inte ledde till egen majoritet, men fick majoritet i nämnder och i kommunstyrelsen.[18] Efter valet 2018 bildades ett blågrönt styre när Alliansen bildade en styrande majoritet med Miljöpartiet.[19]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande S Elisabet Brolin
Förste vice ordförande M Lars-Erik Salminen
Andre vice ordförande MP Martin Marmgren

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick Politisk tillhörighet
  Sven Kinnander 2002 2018 Moderaterna
  Lars-Erik Salminen 2018 2022 Moderaterna
  Elisabet Brolin 2022 Socialdemokraterna

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDBEPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703226119
3226119
5187,7
3813
19734218711
4218711
5190,0
3516
19764206912
4206912
5189,0
3318
19795245918
5245918
6186,9
3724
198252714420
5274420
6187,2
3724
198552422919
524919
6184,9
3427
1988523421017
52341017
6180,8
3427
19914203228220
4203820
6181,1
3625
1994424326121
4243621
6180,7
3427
199872034423
72034423
6176,02
3823
200252138420
52138420
6176,84
3526
2006416416228
4164628
6179,15
3526
2010415626226
4156626
6180,09
3625
201451483126220
51483620
6180,81
3427
20186155545219
615554519
6182,46
3625
20226203544217
620354417
6177,74
3625
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026
Ordförande S Sara Kukka-Salam
Förste vice ordförande C Martin Karlsson
Andre vice ordförande M Lars Rådén

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]
Namn Tillträdde Avgick Politisk tillhörighet
  C.-G. Eklund 1971 1977 Folkpartiet
  Sune Berglund 1977 1983 Moderaterna
  Gösta Fagerberg 1983 1989 Socialdemokraterna
  K.-G. Svensson 1989 1991 Socialdemokraterna
  Anders Gustâv 1991 1994 Moderaterna
  K.-G. Svensson 1994 1998 Socialdemokraterna
  Anders Gustâv 1998 2006 Moderaterna
  Anders Ekegren (t.f.) 2006 2006 Folkpartiet
  Lars-Erik Salminen[20] 2006 2011 Moderaterna
  Anders Ekegren (t.f.) 2011 2011 Folkpartiet
  Lars-Erik Salminen[20] 2011 2012 Moderaterna
  Pehr Granfalk[21] 2012 2022 Moderaterna
  Sara Kukka-Salam 2022 Socialdemokraterna

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Byggnadsnämnden S Martin Eliasson C Magnus Persson M Torsten Svenonius
Förskolenämnden C Indra Karreskog Rehbinder V Ewy Olausson M Zanna Mårtensson
Gemensamma familjerättsnämnden V Leif Åsbrink López
Kompetensnämnden S Faradj Koliev C Rasmus Elfström KD Ansgar Toscha
Kultur- och fritidsnämnden V Sandra Lindström S Peter Rangwe L Marianne Damström Gereben
Miljö- och hälsoskyddsnämnden MP Victoria Johansson S Hélenè Sevastik L Peter Edholm
Omvårdnadsnämnden C Martin Karlsson S Eva Pousette Grönqvist KD Samuel Klippfalk
Skolnämnden S Eva Eriksson C Olle Nykvist M Veronika de Jonge
Socialnämnden V Leif Åsbrink López S Fredrik Johansson M Arion Chryssafis
Tekniska nämnden MP Bernhard Huber S Veronica Lindholm L Peter Edholm
Valnämnden M Göran Stark S Gunilla Åberg MP Agnetha Boström
Överförmyndarnämnden S Magda Tallvid M Thomas Wallin

Källa: [22]

Solna har ett systerstadsförbund med Burbank i Kalifornien, USA, fyra vänorter och två samarbetsorter.[23]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]
Solna Centrum är en inglasad galleria. På bilden syns huvudentrén in till Hotellgatan

I början av 2020-talet dominerades kommunens näringsliv av tjänstesektorn vilket inkluderade offentlig förvaltning, utbildning genom exempelvis Karolinska Institutet, sjukvård genom Karolinska sjukhuset och Postnord genom Tomtebodas postterminal. I kommunen fanns också SAS:s huvudkontor samt ett stort antal mindre företag, bland annat många mindre elektronik- och dataföretag.[12] År 2020 hade Solna kommun 2 108 anställda. Den största arbetsgivaren var dock NCC med 4 875 anställda.[24] Under 13 år i rad utsågs Solna till Företagsvänligaste kommunen av Svenskt Näringsliv. År 2021 fick man dock se sig besegrad och hamnade på fjärde plats.[25] År 2020 utsågs kommunen till Årets tillväxtkommun, ett pris som delades ut på Fastighetsgalan.[26]

Centralt i Solna finns gallerian Solna Centrum där de större kedjorna finns representerade. Partier av Råsundavägen utgör en mer traditionell affärsgata med många nischade småbutiker, caféer och restauranger. Den invigdes 1965, nåddes av tunnelbanan 1975 och byggdes om till en överglasad flervåningsgalleria 1986–1990. Sedan 2015 finns även i Järvastaden köpcentret Arenastaden med Strawberry Arena.

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av E4 och i öst-västlig av E18.

Solna har ett centralt läge i Stockholms län, med sitt läge nära Stockholms innerstad. Redan 1904 nådde spårvagnarna Haga. Spårvägsbolagets dotterbolag Råsunda Förstadsaktiebolag uppförde bebyggelse längs linjen för att få bättre trafikunderlag till spårvagnarna. Linjen förlängdes successivt genom hela Solna och till Sundbyberg. Spårvagnstrafiken lades ned 1959, för att återkomma 54 år senare då Tvärbanan förlängdes från Alvik till Solna centrum hösten 2013. Spårvägen har stopp vid Solna Business Park, Solna centrum och Solna station.

1975 kom tunnelbanan till Solna. Det finns sex tunnelbanestationer inom kommunen. Blå linjen har stationerna Västra skogen, Solna centrum, Näckrosen (delas med Sundbyberg), Huvudsta och Solna strand. Röda linjen har stationen Bergshamra.

Det finns två pendeltågsstationer, Solna och Ulriksdal. Solna station trafikeras även av enstaka fjärrtåg. Ett omfattande busslinjenät förbinder vidare Solna med dess grannkommuner.

Vy över Ekensbergsparken i centrala Solna. Råsundastadion till vänster.

I Solna låg också Råsundahallen som var en av spårvägens vagnhallar och Stockholms Nya Spårvägsaktiebolags och från 1917 AB Stockholms Spårvägars huvudverkstad åren 1909–1959.

Sedan 1916 finns i kommunen Hagalundsdepån, numera norra Europas största anläggning för underhåll av järnvägsfordon.

Utbildning och forskning

[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 24 grundskolor i kommunen, varav 15 var fristående.[27] Samma år fanns 11 gymnasieskolor, varav 10 var fristående. Det kommunala gymnasiet, Solna gymnasium, erbjöd bland annat nationell idrottsutbildning (NIU) i basket, fotboll, fäktning, innebandy, ishockey, konståkning, simning och volleyboll. Bland de fristående hittas exempelvis Ingridskolan, Psykologigymnasiet och Peabskolan.[28]

Bland yrkeshögskolor och högskolor hittas exempelvis Karolinska institutet, ett av världens ledande medicinska universitet. Där bedrivs även forskning. Dessutom utser dess Nobelförsamlingen mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.[29] Militärhögskolan Karlberg drivs av FörsvarsmaktenKarlsbergs slott och är "världens äldsta militära akademi med utbildning av officerare i obruten följd". Där bedrivs bland annat officersprogrammet.[30]

År 2021 hade 49,3 procent i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 29,6 procent.[24]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 85 264 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 28:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Solna kommun 1970–2020[31]
ÅrFolkmängd
1970
  
55 556
1975
  
53 878
1980
  
50 441
1985
  
49 648
1990
  
51 841
1995
  
54 417
2000
  
56 605
2005
  
60 575
2010
  
68 144
2015
  
76 158
2020
  
83 162

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 980, eller 39,51 % av befolkningen (hela befolkningen: 80 950 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 14 986, eller 26,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 57 585 den 31 december 2002).[32]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Solna kommun.[33]

Födelseland 31 december 2021[33]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&056580.&&&&&056 580 67,21 % 80,00 %
2 Iran Iran &&&&&&&&&&&02613.&&&&&02 613 3,10 % 0,80 %
3 Kina Kina &&&&&&&&&&&02396.&&&&&02 396 2,85 % 0,36 %
4 Indien Indien &&&&&&&&&&&02385.&&&&&02 385 2,83 % 0,45 %
5 Finland Finland &&&&&&&&&&&01485.&&&&&01 485 1,76 % 1,31 %
6 Polen Polen &&&&&&&&&&&&0934.&&&&&0934 1,11 % 0,91 %
7 Grekland Grekland &&&&&&&&&&&&0843.&&&&&0843 1,00 % 0,36 %
8 Irak Irak &&&&&&&&&&&&0831.&&&&&0831 0,99 % 1,40 %
9 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&0714.&&&&&0714 0,85 % 0,51 %
10 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&&&&0677.&&&&&0677 0,80 % 0,52 %

Hagaparken 2007.

Bland kommunens kulturarv kan nämnas de statliga byggnadsminnena Ulriksdals slott med omgivande område, Hagaparken och dess byggnader, Karlbergs slott och slottspark samt Haga tingshus.[34]

Skylt vid infarten till Solna stad (Huvudstabron).

Blasonering: I blått fält en sol av guld.

Solna kommunvapen innehåller en sol, en talande bild för Solna. Det fastställdes 1940 för Solna stad och registrerades 1974 för Solna kommun.

Första gången som solsymbolen förknippades med Solna var när Solna kyrka fick ett nytt torn med tornprydnad 1723. Denna förgyllda tornprydnad, som hade formen av en sol, har nu ersatts, men den finns fortfarande kvar i kyrkan. Den sitter i det runda fönstret över den västra ingången.

Den kommunala solen dök upp på himlen redan 1924 i form av ett sigill som hade ritats av riksheraldikern. Det kom sedan att förändras något över åren för att den 26 januari 1940 få en noggrant fastställd form av riksheraldikern gillad av kung Gustav V.

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, www.statistikdatabasen.scb.se .[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Årsredovisning 2019, Solna kommun, s. 58, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] ”Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. SCB. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 21 augusti 2022. 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ 6 § Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2009:724)
  11. ^ ”Solna stad eller kommun?”. solna Stad. Arkiverad från originalet den 15 maj 2007. https://web.archive.org/web/20070515085611/http://www.solna.se/templates/Page_solna_submenu____13623.aspx. 
  12. ^ [a b] ”Solna - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/solna. Läst 10 september 2022. 
  13. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  14. ^ ”Skyddad natur”. www.solna.se. Arkiverad från originalet den 11 september 2022. https://web.archive.org/web/20220911073556/https://www.solna.se/boende--miljo/boende-miljo-och-natur/skyddad-natur. Läst 11 september 2022. 
  15. ^
  16. ^ [a b] ”Stadsdelar och områden”. Solna Stad. Arkiverad från originalet den 22 september 2016. https://web.archive.org/web/20160922225737/https://www.solna.se/sv/stadsbyggnad-trafik/gator-och-torg/-gatunamn/stadsdelar-och-omraden/. Läst 4 september 2016. /
  17. ^ ”Kommuner i siffror” (på engelska). kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0184&id2=null. Läst 11 september 2022. 
  18. ^ ”Så styrs Solna — Solna stad”. web.archive.org. 11 november 2014. Arkiverad från originalet den 11 november 2014. https://web.archive.org/web/20141111003452/https://www.solna.se/sv/politik-och-beslut/sa-styrs-solna/. Läst 10 september 2022. 
  19. ^ ”Nytt grönblått styre i Solna”. DN.SE. 15 oktober 2018. https://www.dn.se/sthlm/nytt-gronblatt-styre-i-solna/. Läst 10 september 2022. 
  20. ^ [a b] http://www.dn.se/sthlm/mutatalad-politiker-hoppar-av
  21. ^ http://www.dn.se/sthlm/granfalk-tar-over-i-solna
  22. ^ Förtroenderegister Solna kommun Arkiverad 14 augusti 2020 hämtat från the Wayback Machine. Hämtad 2020-02-25
  23. ^ ”Samarbetspartners”. solna.se. 14 mars 2012. Arkiverad från originalet den 21 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190321133322/https://www.solna.se//om-solna/internationellt/natverk-vanorter-samarbetspartners/. Läst 21 mars 2019. 
  24. ^ [a b] ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 10 september 2022. 
  25. ^ ”Solna får lämna tronen när västsvenska kommuner går om”. Svenskt Näringsliv. https://www.svensktnaringsliv.se/regioner/vastra-gotaland/solna-far-lamna-tronen-nar-vastsvenska-kommuner-gar-om_1174285.html. Läst 10 september 2022. 
  26. ^ AB, Lokalguiden Sverige (17 mars 2021). ”De blev Årets Tillväxtkommun”. www.lokalguiden.se. https://www.lokalguiden.se/magasinet/artikel/de-blev-%C3%A5rets-tillv%C3%A4xtkommun. Läst 10 september 2022. 
  27. ^ ”Hitta grundskola”. www.solna.se. Arkiverad från originalet den 10 september 2022. https://web.archive.org/web/20220910210049/https://www.solna.se/barn--utbildning/skolbarn/hitta-grundskola. Läst 10 september 2022. 
  28. ^ ”Söka gymnasium”. www.solna.se. Arkiverad från originalet den 10 september 2022. https://web.archive.org/web/20220910210046/https://www.solna.se/barn--utbildning/gymnasieutbildning/soka-gymnasium. Läst 10 september 2022. 
  29. ^ ”Om Karolinska Institutet | Karolinska Institutet”. ki.se. https://ki.se/om-ki/om-karolinska-institutet. Läst 10 september 2022. 
  30. ^ Försvarsmakten. ”Militärhögskolan Karlberg”. Försvarsmakten. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/militarhogskolan-karlberg/. Läst 10 september 2022. 
  31. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  32. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  33. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022. 
  34. ^ Solna stads kontaktcenter 08-746 10 00. ”Kultur­miljöer i Solna”. www.solna.se. https://www.solna.se/boende--miljo/stadsmiljo/kulturmiljoer-i-solna. Läst 11 maj 2024. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]