Regeringen Löfven II – Wikipedia

Regeringen Löfven II
Sveriges regering

Den nya regeringen Löfven uppställd på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 21 januari 2019.
Den nya regeringen Löfven uppställd på Lejonbacken utanför Stockholms slott den 21 januari 2019.
Statschef
Statschef Carl XVI Gustaf
Tidsperiod
Tillträde 21 januari 2019
Frånträde 9 juli 2021
Ministrar och partier
Statsminister Stefan Löfven
Ställföreträdare Morgan Johansson[1]
Nuvarande ministrar 22
Tidigare ministrar
(Dödsfall/avgång/uppsägning) 		23
Regeringsparti(er) Socialdemokraterna
Miljöpartiet
Stödparti(er) Centerpartiet
Liberalerna
Status i Riksdagen Minoritetsregering
Oppositionsparti(er) Kristdemokraterna
Moderaterna
Sverigedemokraterna
Vänsterpartiet
Historik
Val 2018
Senaste valet
116 / 349
Mandatperiod(er) 2018–2022
Företrädare Löfven I
Efterträdare Löfven III

Regeringen Löfven II var Sveriges regering mellan den 21 januari 2019, då den efterträdde regeringen Löfven I,[2] och den 9 juli 2021, då den efterträddes av Regeringen Löfven III.[3]

Regeringen var en koalitionsregering och minoritetsregering bestående av Socialdemokraterna och Miljöpartiet, där Socialdemokraterna innehade 18 (sedan 17) statsrådsposter och Miljöpartiet 5. Regeringschef var Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven. Den 21 juni 2021 förlorade Stefan Löfven en misstroendeförklaring i Riksdagen[4]. Omröstningen genomfördes efter ett yrkande från Sverigedemokraterna, och föranleddes av Vänsterpartiets kritik mot regeringens bostadspolitik. Den 28 juni 2021 bad statsminister Stefan Löfven talmannen att bli entledigad som statsminister, varför regeringen anses ha avgått och därmed blivit en övergångsregering.[5]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Se även: Riksdagsvalet i Sverige 2018 och Regeringsbildning i Sverige efter valet 2018

Regeringen kunde tillträda först efter en 131 dagar lång förhandlingsperiod efter riksdagsvalet den 9 september 2018. Förhandlingarna resulterade i januariavtalet[6] som träffades mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Regeringen fick dock inledningsvis regera enligt Moderaternas och Kristdemokraternas statsbudget som antogs av riksdagen den 12 december 2018 med Sverigedemokraternas stöd.[7][8]

Tillträde[redigera | redigera wikitext]

Riksdagen röstade den 18 januari 2019 ja till Stefan Löfven som ny statsminister.[9] Den 21 januari 2019 höll Stefan Löfven sin regeringsförklaring i riksdagen, där samtliga statsråd presenterades[10]. Regeringen, med statsministern och de nya statsråden, tillträdde efter regeringsskifteskonselj samma dag med konung Carl XVI Gustaf och talmannen Andreas Norlén på Stockholms slott.[11]

Kungen sa bland annat vid skifteskonseljen att[12]:

” All offentlig makt utgår från folket. Medborgarnas förtroende är själva grunden för vår demokrati. De dryga fyra månader som gått sedan valet har prövat medborgarnas tålamod. Men vårt samhällssystem är byggt för att klara sådana prövningar och har nu visat att det är hållfast. „

Statsråd[redigera | redigera wikitext]

* Statsminister eller departementschef

Titel Namn Tillträdde Avgick Parti Ref
Statsrådsberedningen
Statsminister Stefan Löfven*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
EU-minister Hans Dahlgren21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Justitiedepartementet
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Inrikesminister Mikael Damberg21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Utrikesdepartementet
Utrikesminister Margot Wallström*21 januari 201910 september 2019Socialdemokraterna
 Ann Linde*10 september 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Minister för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson21 januari 201917 december 2020Miljöpartiet[11]
 Isabella Lövin (tf.)17 december 20205 februari 2021Miljöpartiet[13]
 Per Olsson Fridh5 februari 20219 juli 2021Miljöpartiet[14]
Utrikeshandelsminister och
minister med ansvar för nordiska frågor		 Ann Linde21 januari 201910 september 2019Socialdemokraterna
 Anna Hallberg10 september 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Försvarsdepartementet
Försvarsminister Peter Hultqvist*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Socialdepartementet
Socialminister Lena Hallengren*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Socialförsäkringsminister Annika Strandhäll21 januari 20191 oktober 2019Socialdemokraterna[11]
 Ardalan Shekarabi1 oktober 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Finansdepartementet
Finansminister Magdalena Andersson*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Finansmarknads- och bostadsminister,
biträdande finansminister		 Per Bolund21 januari 20195 februari 2021Miljöpartiet[11]
Finansmarknads- och
biträdande finansminister		 Åsa Lindhagen5 februari 20219 juli 2021Miljöpartiet[14]
Civilminister Ardalan Shekarabi21 januari 20191 oktober 2019Socialdemokraterna[11]
 Lena Micko1 oktober 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Utbildningsdepartementet
Utbildningsminister Anna Ekström*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Miljödepartementet
Miljö- och klimatminister samt vice statsminister¹ Isabella Lövin*21 januari 20195 februari 2021Miljöpartiet[11]
 Per Bolund*5 februari 20219 juli 2021Miljöpartiet[14]
Näringsdepartementet
Näringsminister Ibrahim Baylan*21 januari 20199 juli 2021Socialdemokraterna[11]
Landsbygdsminister Jennie Nilsson21 januari 201930 juni 2021Socialdemokraterna[11]
 Ibrahim Baylan (tf.)30 juni 20219 juli 2021Socialdemokraterna
Infrastrukturminister Tomas Eneroth21 januari 201931 mars 2019Socialdemokraterna[15]
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman21 januari 201931 mars 2019Socialdemokraterna[15]
Kulturdepartementet
Kultur- och demokratiminister samt
minister med ansvar för idrottsfrågorna		 Amanda Lind*21 januari 20199 juli 2021Miljöpartiet[11]
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson*21 januari 201910 september 2019Socialdemokraterna[11]
 Eva Nordmark*10 september 20199 juli 2021Socialdemokraterna
Jämställdhetsminister samt
minister med ansvar för arbetet mot
diskriminering och segregation		 Åsa Lindhagen21 januari 20195 februari 2021Miljöpartiet[11]
Jämställdhetsminister, bostadsminister samt
minister med ansvar för arbetet mot
diskriminering och segregation		 Märta Stenevi5 februari 20219 juli 2021Miljöpartiet[14]
Infrastrukturdepartementet
Infrastrukturminister Tomas Eneroth*1 april 20199 juli 2021Socialdemokraterna[15]
Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman1 april 20199 juli 2021Socialdemokraterna[15]

1) I regeringen Löfven II bar ett av Miljöpartiets språkrör den ceremoniella titeln "vice statsminister" men var aldrig utsedd till statsministerns ställföreträdare enligt Regeringsformens 10 § 6 kapitlet. Ställföreträdaren under mandatperioden var i stället det statsråds som tjänstgjort längst tid, vilket från regeringens tillträde var Margot Wallström (S). När hon lämnade regeringen övertog Morgan Johansson rollen.

Regeringens politik[redigera | redigera wikitext]

Regeringsförklaringar[redigera | redigera wikitext]

2019 (januari)[redigera | redigera wikitext]

Stefan Löfvens första regeringsförklaring i sin nya regering hölls den 21 januari 2019. Vanligtvis brukar dessa hållas vid Riksmötets öppnande i september, eller efter nyval i oktober, varje år. I sitt tal inledde Löfven med att varna för högerextrema rörelser i Europa och konstaterade att "I flera [europeiska] länder [har] krafter med en antidemokratisk agenda nått ända fram till regeringsmakten". Statsministern deklarerade att Sverige står upp för alla människors lika värde och framhöll sedan det nya regeringssamarbetet med Centerpartiet och Liberalerna som "historiskt". Han konstaterade sedan regeringens motstånd mot antidemokratiska krafter: "Vi väljer en annan väg."

Löfven framhöll sedan den goda samhällsekonomin och den ökade sysselsättningsgraden: "Svensk ekonomi är stark. Budgetunderskott har vänts till överskott, sysselsättningsgraden är den högsta på över 25 år och statsskulden är på den lägsta nivån sedan 1970-talet." Statsministern fastslog att det finanspolitiska ramverket ligger fast under mandatperioden och framhöll vikten av ekonomisk beredskap inför en vikande konjunktur. Han konstaterade även att 700 miljarder ska satsas på svensk infrastruktur och att nya höghastighetståg ska byggas, samt att "klimatomställningen ska genomsyra [regeringens politik]". Statsministern redogjorde även för vikten av att värna demokratin och att demokratin i Sverige inte kan tas för given. Löfven upprepade även regeringens löfte om 10 000 nya poliser till år 2020 och aviserade skärpta straff för en rad brott, men underströk även vikten av det brottspreventiva arbetet med sociala insatser. Avslutningsvis konstaterade statsministern att "det är en ny, uppfordrande tid. Det parlamentariska samarbete som inleds idag är historiskt."[16]

2019 (september)[redigera | redigera wikitext]

Stefan Löfvens andra regeringsförklaring under denna mandatperiod hölls under riksmötets öppnande den 10 september 2019. I sitt tal inledde Löfven med att lyfta fram Sverige, dess framgång, rikedom samt dess befolkning arbetsvilja med orden;

” Sverige är vår plats på jorden.

Generationerna före oss har byggt ett av världens rikaste och mest rättvisa länder. Vår uppgift är att rusta landet starkare för att klara omställningen till en ny tid. Vi ska lämna ett mer hållbart, tryggt och jämlikt land vidare till våra barn.

Vårt land – präglat av vacker natur, öppenhet och en hårt arbetande befolkning – har enorma möjligheter. Bara tillsammans kan vi göra det mesta av den potential som finns i Sverige. 		„
– Statsminister Stefan Löfven i sin regeringsförklaring under Riksmötets öppnande, 10 september 2019.

[17]

Löfven fortsatte med utrikespolitik och säkerhetspolitik där Sveriges militära alliansfrihet togs upp samt att försvarsförmågan skall stärkas. Han lyfte särskilt fram det svensk-finska försvarssamarbetet, samt en satsning på cybersäkerhet som skall finnas på plats under 2020. Även EU lyftes upp, samt att Sverige skall verka för att brexit genomförs på ett ordnat sätt. Vidare lyfte han frågor om terrorism samt att straffen för detta måste stärkas, även migrationspolitiken togs upp, där Löfven anser att man skall arbeta för en långsiktigt hållbar asylpolitik, samtidigt som samarbetet kring detta inom EU måste stärkas.

Statsministern lyfte även frågan att man skall kunna leva och verka i hela landet, även på landsbygden. Näringslivspolitiken fick också utrymme, där fokus på klimatanpassning och Sveriges stora natur- och råvarutillgångar togs upp.[17]

2020 (september)[redigera | redigera wikitext]

Stefan Löfvens tredje regeringsförklaring under denna mandatperiod hölls under riksmötets öppnande den 8 september 2020. Talet kretsade mycket runt den då pågående Coronaviruspandemin.[18]

Utrikespolitik[redigera | redigera wikitext]

I utrikesdeklarationen 2019 fastslog utrikesminister Margot Wallström att regeringen fortsatt ska bedriva en "feministisk utrikespolitik".[19] Wallström manade även i deklarationen till en ”offensiv för demokrati och mänskliga rättigheter” där särskild politisk kraft ska läggas på Europa.[20]

Regeringen avvaktade till en början med om huruvida den kommer ratificera FN:s deklaration för kärnvapenförbud.[21] Den 12 juli 2019 uppgav regeringen att de inte hade för avsikt att skriva under konventionen, med hänvisning till enligt regeringen otydliga formuleringar i konventionens skrifter.[22] Wallström uppgav samma dag att regeringen fortsatt ska vara ”en stark röst för en kärnvapenfri värld”.[23]

Under sommaren 2019 skedde ett uppmärksammat brottsfall i Stockholm där den amerikanska rapparen ASAP Rocky och två i hans följe åtalades för misshandel mot två unga män.[24] Rapparen var i Sverige i samband med en spelning. Fallet väckte internationell uppmärksamhet i medierna och resulterade i att den amerikanska presidenten Donald Trump ringde upp statsminister Stefan Löfven för ett samtal om rapparens häktningstid.[25] Löfven meddelade presidenten att regeringen inte hade möjlighet att ingripa i fallet vilket väckte ilska hos Trump.[26]

Regeringen meddelade under 2019 att de avsåg att hämta hem barn till så kallade IS-krigare som begett sig utomlands med familj för att strida för Islamiska staten.[27] I december samma år visade det sig dock att ett flertal barn hade gömts av sina släktingar i utlandet, vilket gjorde det svårt för svenska myndigheter att hitta dem.[28]

Bistånd[redigera | redigera wikitext]

Likt den föregående regeringen, Regeringen Löfven I, gjorde regeringen 2019 avräkningar på biståndet, trots att regeringen kommit överens om att följa de nya reglerna för avräkning för flyktingmottagning som beslutats i OECD-ländernas biståndskommitté DAC.[29] Sverige har fått kritik från både DAC och Riksrevisionen för att inte ha följt de internationella reglerna.[29] Biståndsorganisationernas paraplyorganisation Concord kritiserade åter avräkningarna.[29]

Regeringen tog i samråd med Sida och Folke Bernadotte Akademien fram ett nytt underlag för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Palestina år 2020–2024.[30]

Klimat- och miljöpolitik[redigera | redigera wikitext]

I vårbudgeten för 2019 presenterade regeringen satsningar på två miljarder kronor på klimat- och miljöåtgärder. Samma år genomfördes en höjning av kemikalieskatten samtidigt som flygskatten återinfördes.[31] I juni 2019 aviserade ministern Per Bolund en ny skatt på plastbärkassar från och med årsskiftet 2019-2020. Skatten innebär en höjning på tre kronor per plastpåse, samt 30 öre för mindre plastpåsar.[32] Syftet är att minska svenskarnas plastförbrukning.[33] Regeringen lovade i en debattartikel publicerad år 2019 skärpta krav för återvinning och insamling av förpackningsavfall och tidningar vid bland annat fastighetsnära insamling.[34] Infrastrukturminister Tomas Eneroth uttryckte år 2019 att svenskarna måste flyga mindre och gav exempel på framtida regeringsförslag om obligatorisk klimatmärkning av flygresor och reviderad flygskatt.[35] Regeringen har presenterade förslag år 2019 om att införa en speciell kemikalieskatt på kläder och skor.[36] I december 2019 presenterade regeringen för första gången en klimatpolitisk handlingsplan för riksdagen som innebär att "klimatet ska integreras i alla relevanta politikområden".[37]

Energipolitik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen har meddelat att den avser att förenkla tillståndsprövningen för byggnad av nya elnät, detta för att öka energiförsörjningen i Sverige.[38] Energiminister Anders Ygeman avfärdade EU-kommissionens kritik mot Sveriges reglering av elnätet och konstaterat att regeringen kommer att ta strid för att behålla regleringen.[39]

Energiminister Anders Ygeman meddelade i en intervju i maj 2019 att regeringen inte avser att ompröva avvecklingen av Ringhals kärnkraftsreaktorer.[40] Ygeman uttryckte under 2019 en önskan om att värna energiöverenskommelsen mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna.[41] Ministern beklagade Moderaternas och Kristdemokraternas avhopp från överenskommelsen i december 2019.[25]

Rätts- och migrationspolitik[redigera | redigera wikitext]

I februari 2019 lämnade regeringen besked att de ville skärpa straffen för en rad våldsbrott, bland annat minimistraffen för grov misshandel och grovt rån.[42] I april samma år föreslogs skärpta straff för brott mot blåljuspersonal,[43] och i juni samma år lämnade regeringen en proposition om att skärpa straffen för välfärdsbrott.[44] I juni lämnade regering också förslag om skärpta straff för svarta hyreskontrakt[45] samt skärpt straff för mord där straffet livstids fängelse föreslås bli norm.[46] Månaden efter tillsatte regeringen en utredning för att brott med hedersmotiv ska få en egen brottsrubricering med det föreslagna namnet "Lex Fadime".[47] Regeringen har också gett brottsförebyggande rådet i uppdrag att utreda tystnadskulturen i kriminella kretsar för att underlätta bekämpning av organiserad brottslighet.[48] Regeringen har meddelat att den kommer att presentera förslag om förkortade häktningstider. Förslaget ska syfte till att tiden i häkte ska vara så kort som möjligt, och att användningen av restriktioner ska minska för unga.[49]

I augusti 2019 presenterade inrikesminister Mikael Damberg och socialminister Lena Hallengren en ny strategi för regeringens narkotikapolitik. Bland annat gav regeringen Polismyndigheten och Brottsförebyggande rådet i uppdrag att skärpa sitt arbete mot narkotikamissbruk, samt att kartlägga narkotikamarknaden för att öka möjligheterna för brottsförebyggande åtgärder. Dessutom tillsatte regeringen en utredning av postlagen för att se om postanställda på eget initiativ kan kontakta polis eller tull om de misstänker brott.[50]

I samband med den uppmärksammade upptrappningen av gängkriminalitet under hösten 2019 bjöd regeringen in samtliga riksdagspartier, utom Sverigedemokraterna, till blocköverskridande samtal för rättspolitiska reformer.[51] Förhandlingarna bröt samman i och med att Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade samtalen.[52] Regeringen presenterade sedermera ett paket mot gängbrottsligheten på 34 punkter.[53]

Migrationspolitik[redigera | redigera wikitext]

Som en del av januariavtalet[6] lämnade också regeringen en proposition för generösare regler för familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande, vilket innebär att denna grupp får samma rätt till familjeåterföreningar som flyktingar. Förslaget innebar också att den tillfälliga skärpta flyktinglagen som infördes förra mandatperioden förlängs i två år.[54] Propositionen röstades igenom av en majoritet i riksdagen i juni 2019.[55] Regeringen har också föreslagit nya uppehållstillstånd för forskare och studenter. Syftet är att locka fler högkvalificerade personer utanför EU. Enligt det nya förslaget ska dessa få stanna upp till ett år för att leta jobb i Sverige efter avslutad forskning eller studier.[56] I led med januariavtalet tillsatte regeringen i juni 2019 en parlamentarisk kommitté för blocköverskridande förhandlingar. Samtliga riksdagspartier ingår i kommittén, och syftet är att förhandla fram en ny, gemensam migrationspolitik.[57]

Undantag från lagen om eget boende (Ebo)[redigera | redigera wikitext]

Som del av januariöverenskommelsen skulle kommuner få rätt att begära undantag från Ebo-lagen, där flyktingar själva väljer var de vill bo som alternativ till att bo på flyktingförläggning. Från och med sommaren 2020 fick upp till 32 kommuner rätten att peka ut särskilt utsatta områden där flyktingar inte får bosätta sig och behålla sin ersättning[förtydliga]. Helsingborg och Landskronas kommuner deklarerade hela kommunens område som utsatt och även Malmö kommun gjorde detsamma.[58]

Social- och välfärdspolitik[redigera | redigera wikitext]

I april 2019 meddelade regeringen tillsammans med pensionsgruppen att de vill höja grundnivån i garantipensionen med 200 kronor och höja bostadstillägget. Dessutom föreslog pensionsgruppen höjd pensionsålder från 61 år till 62, i samband med det höjs också ålderstaket i arbetsrätten.[59] I juni 2019 meddelade regeringen att de fattar beslut om att hemkörning från Systembolaget ska bli en permanent tjänst.[60] Den 5 juli meddelade regeringen att den tillsätter en välfärdskommission för att säkerställa den framtida finansieringen av den svenska välfärden.[61]

Hälso- och sjukvårdspolitik[redigera | redigera wikitext]

I juni 2019 presenterade regeringen en satsning på 9,4 miljarder på svensk sjukvård. Satsningen ska syfta till att korta vårdköer, bidra till personalsatsningar och en allmänt ökad kvalitet i den reguljära sjukvården.[62] I augusti 2019 tillsatte regeringen en snabbutredning i syfte att införa ett digitalt, rikstäckande vaccinationsregister för alla medborgare i Sverige. Tanken med det tilltänkta obligatoriska registret är enligt regeringen att minska risken för över- och undervaccinering.[63] Regeringen tog ett beslut som innebar att en webbplats lanserades i december 2019 där medborgare kan jämföra tandvårdspriser mellan mottagningar i Sverige.[64] Regeringen har också öppnat för att förbjuda kommersiell spelreklam för att förbättra folkhälsan och motverka spelmissbruk.[65]

I januariavtalet[6] står det att en bred primärvårdsreform skulle genomföras under mandatperioden.[66] Socialminister Lena Hallengren meddelade i december 2019 att primärvårdsreformen delas upp i två delar på grund av dess omfattning. Ministern nämnde även att bristen på allmänläkare är ett problem för målet att varje svensk ska få en fast läkarkontakt.[67] Regeringen meddelade även samma månad att den så kallade kömiljarden från den tidigare alliansregeringen återinförs i en ny form med en större summa pengar och med nya direktiv för ersättningar till regionerna.[68]

Coronavirusutbrottet 2020–2021 i Sverige[redigera | redigera wikitext]
"[...] Regeringen ska enligt förslaget få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden [...]"
— Ur "Utkast till lagrådsremiss Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19"[69]

Våren 2020 ställdes regeringen inför coronavirusutbrottet i Sverige och en krisgrupp upprättades.[70]

Regeringen föreslog ändringar i smittskyddslagen (2004:168), bland annat att den redan två veckor senare skulle få fatta beslut om åtgärder mot coronapandemin utan riksdagens godkännande. Förslaget fick kritik från oppositionen, Sveriges Kommuner och Regioner och Lagrådet. Lagrådet ansåg att det var oklart vilka åtgärder som regeringen skulle få vidta, och var även kritisk till antalet och urvalet av remissinstanser och att dessa bara fick 24 timmar på sig att svara på regeringens utkast till lagrådsremiss, vilken tillsammans med ett pressmeddelande publicerades en lördag kl 19:34.[71][72][73] Den 7 april överlämnade regeringen propositionen till riksdagen.[74]

Bostadspolitik[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Regeringskrisen i Sverige 2021

I januariavtalet[6] utlovades fri hyressättning vid nybyggnation, och att det särskilda statliga investeringsstödet för nya hyresrätter återinförs i en reformerad form. Regeringen genomförde det senare i juli 2019.[75] I mars 2019 meddelade minister Per Bolund att regeringen slopar bygglovskravet för altanbyggen den 1 juli samma år.[76] I juli samma år beslutade regeringen att utvidga maxytan för Attefallshus med fem kvadratmeter.[77] Regeringen tillsatte en utredning 2019 som skulle utreda konkurrensförhållanden på bostadsmarknaden i syfte att underlätta för byggandet av fler billiga bostäder.[78]

Regeringen tillsatte i april 2020 en utredning om Fri hyressättning vid nyproduktion. Utredningen föreslog den 3 juni 2021 en lag för ändamålet.[79][80][81] Den 17 juni 2021 hotade Vänsterpartiet regeringen med misstroendeförklaring med anledning av utredningsbetänkandet.[82] Sverigedemokraterna lämnade då in ett yrkande om misstroende, och även Kristdemokraterna och Moderaterna sa sig sakna förtroende för regeringen. Redan i januari 2019 hade Vänsterpartiet lovat misstroendevotum om januariavtalets förslag om fri hyressättning genomförs.

Den 17 juni inbjöd regeringen Hyresgästföreningen till samtal, vilket föreningen först välkomnade.[83] Den 20 juni svarade januaripartierna Vänsterpartiet att om bostadsmarknadens parter når en överenskommelse för reformerad hyresmodell senast i september så lägger regeringen förslag i linje med överenskommelsen, i annat fall genomförs utredningens förslag.[84] Hyresgästföreningen och vänsterpartiet accepterade inte erbjudandet utan beskrev samma dag svaret som ett hot, och inte som ett erbjudande om fria förhandlingar,[85][86] och regeringen förlorade misstroendeförklaringen dagen därpå.[4]

Glesbygdspolitik[redigera | redigera wikitext]

Regeringen beslutade 2019 att låta Jordbruksverket betala ut drygt en miljard i stöd riktade till svenska bönder som drabbades av den torra och varma sommaren 2018.[87] Regeringens reseavdragskommitté har föreslagit att reseavdraget ska avskaffas i sin nuvarande form. Det ersätts av en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor.[88] Regeringen presenterade under 2019 ett förslag om att tvinga svenska banker som har en inlåning på över 70 miljarder kronor att hantera kontanter.[89] Förslaget syftar bland annat till att säkerställa kontanttillgången på glesbygden.[90] En statlig utredare har föreslagit år 2019 att ungefär 80 statliga jobb flyttas till Härnösand.[91] I budgetpropositionen för år 2020 ingick ett speciellt landsbygdspaket på 2,2 miljarder. Paketet innebär ett höjt grundavdrag för kommuninvånare i stödområde A och B, dvs. boende i norra och västra delarna av Sverige.[92] Paketet innefattar även en satsning på 200 miljoner på väg- och järnvägsunderhåll samt 150 miljoner kronor för bredbandsutbyggnad.[93] Budgetproposition var framförhandlad med Centerpartiet och Liberalerna.

I sitt sommartal i Björneborg 2019 meddelade statsminister Löfven att regeringen avsåg att utöka andelen pengar som omfördelas i det kommunala skatteutjämningssystemet från 9,7 till 11,5 miljarder kronor.[94] Förslaget innebär att mer pengar omfördelas från resursstarka kommuner till kommuner med mindre resurser. Syftet med förslaget var enligt Löfven att säkerställa att glesbygdskommunernas ekonomi i takt med den åldrande lokala befolkningen.[95] Reformen började gälla den 1 januari 2020.

Utbildningspolitik[redigera | redigera wikitext]

I regeringens vårändringsbudget våren 2019 anslogs mer pengar för att anställa fler lärarassistenter i Sveriges skolor.[96] Från och med den 1 juli 2019 benämns förskolechefer i Sverige med titeln rektor. Dessutom fick förskolechefer tillgång till samma fortbildningsmöjligheter som rektorer i den reguljära skolan.[97] I juli 2019 tillsatte regeringen en utredning i syfte att införa tydligare etiska regler och skärpta straff vid forskning på människor. Förslaget föreslås gälla från och med den 1 januari 2020.[98] I augusti 2019 meddelade utbildningsminister Anna Ekström att regeringen kommit överens tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet om att göra om betygskriterierna för grundskolan och gymnasiet. Enligt Ekström upplever många elever och lärare att de tidigare formuleringarna i kriterierna var för krångliga och svårbegripliga. Tanken är att de nya kriterierna ska träda i kraft hösten 2020.[99] 2019 mottog regeringen också ett utredningsförslag om skärpt arbete mot fusk bland högskoleprovsdeltagare. Bland annat föreslog utredningen kroppsvisitation innan proven samt kontroll av radiovågor.[100]

Misstroendevotumet mot statsrådet Annika Strandhäll[redigera | redigera wikitext]

Den 16 maj 2019 meddelade Moderaterna att de väckte misstroende mot socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.[101] Anledning var att Moderaterna ansåg att Strandhäll misskött sin roll som chef över Försäkringskassan i och med att hon och regeringen avsatte generaldirektör Ann-Marie Begler våren 2018.[102] Dessutom hävdade Moderaterna att Strandhäll ljugit under KU-förhören som hållits i kölvattnet av regeringens hanterande av direktör Begler.[103] Talman Andreas Norlén meddelade samma dag att misstroende skulle äga rum den 28 maj.[104] Statsminister Löfven avvisade misstroendevotumet som "desperat" och "oseriöst". Dessutom ifrågasatte statsministern varför Moderaterna inte inväntade KU:s granskning av Strandhäll som planerades att presenteras först i juni.[105] Regeringspartierna samt Vänsterpartiet avsåg att rösta nej till misstroendevotumet.[106]

Kort efter Moderaternas besked om misstroende anslöt sig Kristdemokraterna[107] och Sverigedemokraterna[108] för ett bifall för misstroendevotumet. Dagen efter anslöt sig även Liberalerna.[109] Eftersom dessa fyra partier samlade 174 mandat i riksdagen innebar det att Centerpartiet hade möjlighet att fälla misstroendet.[110] Dagarna efter beskedet om misstroende meddelade partiet att de ville vänta med att lämna besked om hur de skulle rösta.[111] Den 27 maj, dagen innan misstroendeomröstningen, meddelade Centerpartiet att de skulle lägga ner rösterna och därmed rädda kvar Strandhäll.[112] Partiet ansåg inte att det fanns tillräckligt starka skäl för ett misstroendevotum, och menade att de inte ville använda verktyget godtyckligt.[113] Beslutet mötte hård kritik från Moderaterna och Kristdemokraterna.[114] Misstroendevotumet mot Strandhäll slutade med 172 röster i riksdagen för bifall för misstroendet och 113 röster mot ett bifall. Strandhäll fick därmed fortsatt förtroende av riksdagen att fortsätta sitt arbete som statsråd.[115]

Infrastrukturpolitik[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2019 tillsatte regeringen en utredning i syfte att införa ett gemensamt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige.[116] Infrastrukturministerm har öppnat för att stänga Bromma flygplats i förtid och att bygga ytterligare en landningsbana på Arlanda.[117]

Höghastighetståg[redigera | redigera wikitext]

I januariavtalet[6] står det som en punkt att nya stambanor för höghastighetståg skulle byggas mellan Sveriges tre största städer.[118] I september 2019 meddelade samarbetspartiet Liberalerna att de ifrågasatte finansieringen av projektet, och de krävde att Moderaterna skulle ingå i en eventuell uppgörelse om projektets finansiering.[119] Beskedet mötte kritik från regeringen och Centerpartiet.[120] I december samma år bjöd regeringen in till nya samtal om höghastighetstågen i januari 2020 där ett nytt förslag till finansiering ska presenteras.[121]

Arbetsmarknadspolitik[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Arbetsförmedlingen § Neddragningar och reformering från 2019

En privatisering av delar av Arbetsförmedlingens verksamhet utlovades i januariavtalet.[6] Ett nytt system baserat på LOV (Lag om valfrihetssystem) skulle utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för lediga jobb. Redan innan de privata aktörerna var på plats påbörjades en rejäl neddragning av Arbetsförmedlingens budget, först i M:s och Kd:s höstbudget 2018 som regeringen inledningsvis regerade enligt,[122] resulterande i nedläggning av många lokalkontor.

Vänsterpartiet meddelade den 5 december 2019 att de tänker väcka misstroendeförklaring mot arbetsmarknadsminister Eva Nordmark med hänvisning till "den kaotiska nedmonteringen av arbetsförmedlingen" som särskilt skulle drabba glesbygdskommuner, där privata aktörer inte finns.[123] Även Moderaterna hotade med misstroendevotum för att reformen var "ogenomtänkt och illa genomförd",[124] liksom Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Följaktligen backade de fyra januaripartierna i december 2019 och enades om att arbetsförmedlingen åter ska öppna lokalkontor i hela landet, att inte LOV ska användas och att reformen senareläggs.[125][126]

Kultur- och demokratipolitik[redigera | redigera wikitext]

2019 beslutade regering om sänkt digitalmoms från 25 procent till 6 procent. Förslaget innebär att digitala tidningar, magasin och böcker kommer lyda under samma momssats som de tryckta tidningarna och böckerna har gjort.[127] Samma år la regeringen även fram en proposition med övergripande villkor för public services arbete under sändningsperioden 2020–2025.[128] Förslaget innebär bland annat att SVT och SR som uttalat krav i sin lokala nyhetsbevakning ska ta större hänsyn till de kommersiella mediernas förutsättningar.[129] Propositionen mötte kritik av företrädare från bland annat SVT.[130] Fri entré till statliga museer återinfördes våren 2019.[131] En av regeringen tillsatt utredning har föreslagit att demokrativillkoren ska skärpas för föreningar som vill ta del av statliga bidrag. Bland annat ska föreningar eller deras företrädare inte kunna utöva våld eller kränkningar inom ramen för organisationens verksamhet om de vill ha statliga bidrag.[132]

Försvarspolitik[redigera | redigera wikitext]

Den 10 juni 2019 meddelade de borgerliga partierna Moderaterna, Kristdemokraterna och regeringens samarbetspartier Centerpartiet och Liberalerna att de lämnar den blocköverskridande försvarsberedningen. Beredningen hade tillsatts av regeringen Löfven I i syfte att nå blocköverskridande politisk enighet i försvarsfrågan. Samtliga riksdagspartier ingick i beredningen.[133] Orsaken till sprickan var att de borgerliga partierna och regeringen inte kunde uppnå en enighet kring finansiering av beredningens förslagssumma.[134] Beredningen föreslog en satsning på minst 84 miljarder kronor, eller 1,5% av BNP, på försvaret till år 2025. Regeringspartierna ville inte binda sig till en finansiering av det beloppet med hänvisning till den finanspolitiska utvecklingen. Regeringen menade att de skattesänkningar som Moderaterna och Kristdemokraterna genomdrev i sin budget för 2019 i kombination med försvarsberedningens finansiering skulle innebära ett krympt framtida reformutrymme för andra samhällsområden.[135] Försvarsminister Peter Hultqvist uttalade att regeringen avsåg att uppdra åt Försvarsmakten och FMV att redovisa en ekonomisk konsekvensanalys med anledning av Försvarsberedningens förslag "innan slutlig ställning tas till den ekonomiska ramen för totalförsvarets utveckling efter [år] 2021".[136] De borgerliga partierna kritiserade regeringens beslut att inte binda sig vid kostnaderna, och menade att regeringen givit otydliga besked i frågan.[137] Regeringen har sedermera öppnat för höjda anslag till försvaret i linje med försvarsberedningens förslag.[138] Regeringen kom i september 2019 överens med Centerpartiet och Liberalerna om en finansiering i linje med Försvarsberedningens förslag, där en ökad beskattning av finanssektorn med 5 miljarder finansierade en första satsning på försvaret.[139]

Vallöften[redigera | redigera wikitext]

50% av vallöftena i Socialdemokraternas valmanifest bedöms ha genomförts under januari 2019 till mars 2022, och 37% av Miljöpartiets vallöften, enligt en masteruppsats från mars 2022.[140]

Följande lista ger exempel på vallöften från de båda partierna.[141][142][143] Delvis uppfyllt innebär att regeringen har lagt åtminstone en proposition inom området.

Parti Löfte Resultat
(S) 14 000 fler vårdanstälda till 2022
(S) 250 miljoner extra till ambulanssjukvården 2019
(S) 500 miljoner extra till ambulanssjukvården från 2020
(S) 3 miljarder för att minska vårdköerna
(S) 100 000 utbildningsplatser inom kunskapslyftet
(S) 20 miljarder till 10 000-tals nyanställningar inom välfärden
(S) Under kommande decennier investera 700 miljarder i infrastruktur
(S) 95% av alla hushåll ska senast 2020 ha bredband om minst 100 Mbit/s
(S) Alla ska ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig senast 2023
(S) Skapa statliga servicekontor i hela landet
(S) 100 % förnyelsebar elproduktion 2040
(S) Motverka onödig plastanvändning
(S) Införa en extra familjevecka med betald ledighet (familjedagspenning) för varje förälder till barn mellan 4 och 16 år Delvis[144]
(S) Avskaffa allmän visstidsanställning
(S) Höja pensionen för de med låg lön med upp till 5000 kr per år
(S) Avskaffa pensionärsskatten senast 2020
(S) Stopp för nya vinstdrivande skolor
(S) Fri entré till regionala museer i hela landet
(S) 10 000 fler poliser till 2024
(MP) Binda ihop Sverige med tåg som går i tid
(MP) Införa en skatt på importerat kött där antibiotika har överanvänts i djurhållningen
(MP) Stoppa spridningen av plast, gifter och skadliga ämnen samt skydda fler marina områden Delvis[145]
(MP) Reformer som sänker normalarbetstiden
(MP) En köfri barn- och ungdomspsykiatri
(MP) Permanenta uppehållstillstånd samt familjeåterförening
(MP) Sverige ska skriva under ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stefan Löfven har inte förordnat någon ställföreträdare för statsministern enligt 10 § 6 kapitlet Regeringsformen, varför det statsråd med flest tjänstgöringsår ersätter honom vid frånvaro. Detta statsråd är Morgan Johansson. Isabella Lövins och senare Per Bolunds titel som vice statsminister är endast ceremoniell.
  2. ^ Regeringsförklaringen den 21 januari 2019, Regeringskansliet, 21 januari 2019, https://www.regeringen.se/tal/20192/01/regeringsforklaringen-den-21-januari-2019/, läst 21 januari 2019 
  3. ^ ”Hålltider för regeringsskifte 9 juli”. Sveriges riksdag. 8 juli 2021. Arkiverad från originalet den 8 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210708143454/https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/jul/8/halltider-for-regeringsskiftet-9-juli/. Läst 9 juli 2021. 
  4. ^ [a b] Holmqvist, Anna Ekström,Anette (21 juni 2021). ”Historiska beslutet: regeringen faller”. gp.se. http://www.gp.se/1.49854303. Läst 21 juni 2021. 
  5. ^ SVT.se
  6. ^ [a b c d e f] ”Sakpolitisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna”. www.socialdemokraterna.se. https://www.socialdemokraterna.se/nyheter/nyheter/2019-01-11-sakpolitisk-overenskommelse-mellan-socialdemokraterna-centerpartiet-liberalerna-och-miljopartiet-de-grona. Läst 17 juni 2021. 
  7. ^ ”Riksdagen röstar igenom M:s och KD:s budget”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/jPyl59/riksdagen-rostar-igenom-ms-och-kds-budget. Läst 15 december 2018. 
  8. ^ ”Två miljarder kronor mindre till miljön”. Sveriges Natur. 12 december 2018. http://www.sverigesnatur.org/aktuellt/tva-miljarder-kronor-mindre-till-miljon/. Läst 18 januari 2019. 
  9. ^ riksdagen.se, Stefan Löfven (S) har valts till ny statsminister, 18 januari 2019.
  10. ^ riksdagen.se, Regeringsförklaringen den 21 januari 2019
  11. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x] Sveriges nya regering, Regeringskansliet, 21 januari 2019, https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/01/sveriges-nya-regering/, läst 22 januari 2019 
  12. ^ ”kungahuset.se, Skifteskonselj på Kungliga slottet, 21 januari 2019”. Arkiverad från originalet den 1 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190201065326/https://www.kungahuset.se/kungafamiljen/aktuellahandelser/aktuellt/skifteskonseljpakungligaslottet.5.7ce04b63167c576df6c10d31.html. Läst 31 januari 2019. 
  13. ^ https://www.expressen.se/nyheter/peter-eriksson-lamnar-regeringen/
  14. ^ [a b c d] ”Regeringsombildning den 5 februari 2021”. Regeringskansliet. 5 februari 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/02/regeringsombildning-den-5-februari-2021/. Läst 5 februari 2021. 
  15. ^ [a b c d] ”Infrastrukturdepartementet på plats”. Regeringskansliet. 1 april 2019. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/infrastrukturdepartementet-pa-plats/. Läst 5 september 2019. 
  16. ^ regeringen.se
  17. ^ [a b] regeringen.se
  18. ^ regeringen.se
  19. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 februari 2019). ”Utrikesdeklarationen 2019”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/tal/20192/02/utrikesdeklarationen-2019/. Läst 24 juni 2019. 
  20. ^ ”Margot Wallström: Kärnvapenhotet i världen oroar”. DN.SE. 12 februari 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/margot-wallstrom-karnvapenhotet-i-varlden-oroar/. Läst 24 juni 2019. 
  21. ^ ”Sverige velar – Det här är konventionen mot kärnvapen - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6862341. Läst 24 juni 2019. 
  22. ^ ”Frågan som splittrat regeringen – Sverige ställer sig inte bakom kärnvapenförbud”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/g7rXWA. Läst 28 juli 2019. 
  23. ^ ”Sverige skriver inte på kärnvapenförbud”. DN.SE. 12 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/uppgifter-till-dn-sverige-skriver-inte-pa-karnvapenforbud/. Läst 28 juli 2019. 
  24. ^ ”Beskedet: ASAP Rocky åtalas för misshandel”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/zGk9oK. Läst 23 december 2019. 
  25. ^ [a b] SvD (20 juli 2019). ”Trump har ringt Löfven om ASAP Rocky”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/expert-trumps-samtal-till-lofven-en-markering. Läst 23 december 2019. 
  26. ^ Maka, Maria; Jansson, Ida (25 juli 2019). ”Donald Trump om ASAP Rocky: ”Besviken på Stefan Löfven””. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/donald-trump-besviken-pa-stefan-lofven. Läst 23 december 2019. 
  27. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (24 april 2019). ”"Barn till IS-återvändare som är i Sverige kan omhändertas"”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2019/04/barn-till-is-atervandare-som-ar-i-sverige-kan-omhandertas/. Läst 24 december 2019. 
  28. ^ Malmén, Joel; Mokhtari, Arash; Holm, Kerstin (22 december 2019). ”Linde till SVT: Släktingar har gömt barn från IS-läger”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svenska-barn-i-is-lager-ar-forsvunna. Läst 24 december 2019. 
  29. ^ [a b c] Maja Lagercrantz, Erik Ridderstolpe. "Kritik mot omfördelning av biståndspengar", sverigesradio.se, 14 april 2019. Åtkomst den 14 april 2019.
  30. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (13 juni 2019). ”Anvisningar till ny strategi för internationellt utvecklingssamarbete med Palestina”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/anvisningar-till-ny-strategi-for-internationellt-utvecklingssamarbete-med-palestina/. Läst 24 juni 2019. 
  31. ^ ”Reformer för fyra miljarder i vårbudgeten”. DN.SE. 9 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/reformer-for-fyra-miljarder-i-varbudgeten/. Läst 24 juni 2019. 
  32. ^ ”Regeringen inför chockskatt på plastpåsar”. Dagens industri. 20 juni 2019. https://www.di.se/live/regeringen-infor-chockskatt-pa-plastpasar/. Läst 24 juni 2019. 
  33. ^ ”Chockhöjningen: Så mycket dyrare blir plastpåsar - Nyheterna - tv4.se”. www.tv4.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190624163342/https://www.tv4.se/nyheterna/klipp/chockh%C3%B6jningen-s%C3%A5-mycket-dyrare-blir-plastp%C3%A5sar-11988952. Läst 24 juni 2019. 
  34. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (22 mars 2018). ”Det måste bli enklare att återvinna”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/debattartiklar/2018/03/det-maste-bli-enklare-att-atervinna/. Läst 24 juni 2019. 
  35. ^ Zachrisson, Johan (31 maj 2019). ”Regeringen nya tuffa budskap: ”Svenskarna måste flyga mindre””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-nya-tuffa-budskap-svenskarna-maste-flyga-mindre-1. Läst 24 juni 2019. 
  36. ^ ”Regeringen vill ha kemikalieskatt på kläder”. tt.omni.se. 18 april 2019. http://tt.omni.se/regeringen-vill-ha-kemikalieskatt-pa-klader/a/LA36B9. Läst 4 augusti 2019. 
  37. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 december 2019). ”En samlad politik för klimatet”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/12/en-samlad-politik-for-klimatet/. Läst 24 december 2019. 
  38. ^ Eriksson, Hedvig (10 juni 2019). ”Så ska utbyggnaden av elnäten snabbas på”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-ska-utbyggnaden-av-elnaten-snabbas-pa. Läst 28 juli 2019. 
  39. ^ ”Regeringen avfärdar EU-kritik av nätreglering”. www.montelnews.com. http://www.montelnews.com/se/story/regeringen-avfärdar-eu-kritik-av-nätreglering/1029444. Läst 28 juli 2019. 
  40. ^ ”Ygeman: Inte aktuellt att ompröva stängningen av Ringhals”. DN.SE. 15 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/ygeman-inte-aktuellt-att-omprova-stangningen-av-ringhals/. Läst 4 augusti 2019. 
  41. ^ ”Kärnkraften på väg att bli politisk stridsfråga igen”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/karnkraften-het-stridsfraga-igen/. Läst 4 augusti 2019. 
  42. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 februari 2017). ”Skärpta straff för vissa allvarliga våldsbrott”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/02/skarpta-straff-for-vissa-allvarliga-valdsbrott/. Läst 24 juni 2019. 
  43. ^ ”Regeringen föreslår skärpta straff för brott mot blåljuspersonal”. DN.SE. 5 april 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/just-nu-statsministern-haller-presskonferens-pa-polishogskolan/. Läst 24 juni 2019. 
  44. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (3 juni 2019). ”Regeringen föreslår skärpta straff vid grova brott mot välfärdssystemen m.m.”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 24 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190624163333/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/05/regeringen-foreslar-skarpta-straff-vid-grova-brott-mot-valfardssystemen-m.m/. Läst 24 juni 2019. 
  45. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 april 2019). ”Regeringen föreslår åtgärder mot handel med hyreskontrakt”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/regeringen-foreslar-atgarder-mot-handel-med-hyreskontrakt/. Läst 24 juni 2019. 
  46. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juni 2019). ”Straffet för mord”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2019/06/prop.-201819138/. Läst 24 juni 2019. 
  47. ^ TT (17 juli 2019). ”Ny utredning tillsätts om hedersbrott”. https://www.svt.se/nyheter/ny-utredning-tillsatts-om-hedersbrott. Läst 28 juli 2019. 
  48. ^ ”Misstänkta tiger sig fria – nu storsatsas mot tystnadskulturen bland kriminella”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2018-10-31/tystnadskultur-hjalper-misstankta-brottslingar-nu-agerar. Läst 4 augusti 2019. 
  49. ^ ”Regeringen presenterar förslag om förkortad häktningstid - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7268308. Läst 4 augusti 2019. 
  50. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 augusti 2019). ”Nya åtgärder för att skärpa arbetet mot narkotika”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/nya-atgarder-for-att-skarpa-arbetet-mot-narkotika/. Läst 19 augusti 2019. 
  51. ^ ”Damberg: Gängen ska klämmas åt”. tt.omni.se. 5 september 2019. http://tt.omni.se/damberg-gangen-ska-klammas-at/a/0nk2AA. Läst 7 september 2019. 
  52. ^ ”Het ordväxling efter att M hoppat av brottssamtalen”. Omni. https://omni.se/het-ordvaxling-efter-att-m-hoppat-av-brottssamtalen/a/70LQbV. Läst 23 december 2019. 
  53. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (21 september 2019). ”34-punktsprogrammet: Regeringens åtgärder mot gängkriminaliteten”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/regeringens-politik/atgarder-mot-gangkriminalitet-och-annan-organiserad-brottslighet/34-punktsprogrammet-regeringens-atgarder-mot-gangkriminaliteten/. Läst 24 december 2019. 
  54. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 maj 2019). ”Regeringen föreslår att den tillfälliga lagen förlängs i två år”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/05/regeringen-foreslar-att-den-tillfalliga-lagen-forlangs-i-tva-ar/. Läst 19 augusti 2019. 
  55. ^ Zachrisson, Lotta (18 juni 2019). ”Lättare för familjer att återförenas efter ja i riksdagen”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lattare-for-familjer-att-aterforenas-efter-ja-i-riksdagen. Läst 19 augusti 2019. 
  56. ^ ”Regeringen vill ändra regler för uppehållstillstånd för forskare”. DN.SE. 14 juli 2019. https://www.dn.se/ekonomi/regeringen-vill-andra-regler-for-uppehallstillstand-for-forskare/. Läst 4 augusti 2019. 
  57. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (14 juni 2019). ”Parlamentarisk kommitté ska utreda migrationspolitiken”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/parlamentarisk-kommitte-ska-utreda-migrationspolitiken/. Läst 7 september 2019. 
  58. ^ Carlsson, Per (28 januari 2020). ”Även Malmös ledning vill undanta hela kommunen från ebo-lagen”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/aven-malmos-ledning-vill-undanta-hela-kommunen-fran-ebo-lagen. Läst 15 april 2020. 
  59. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (28 maj 2019). ”Hållbara pensioner: Förbättrat grundskydd för pensionärer och ett successivt längre arbetsliv”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/artiklar/2019/05/hallbara-pensioner-forbattrat-grundskydd-for-pensionarer-och-ett-successivt-langre-arbetsliv/. Läst 24 juni 2019. 
  60. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (17 juni 2019). ”Hemleveranser från Systembolaget blir permanent tjänst”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/hemleveranser-fran-systembolaget-blir-permanent-tjanst/. Läst 24 juni 2019. 
  61. ^ ”Regeringen tillsätter välfärdskommission”. DN.SE. 5 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/regeringen-tillsatter-valfardskommission/. Läst 28 juli 2019. 
  62. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (19 juni 2019). ”9,4 miljarder för kortare köer och mer tillgänglig vård”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/06/94-miljarder-for-kortare-koer-och-mer-tillganglig-vard/. Läst 24 juni 2019. 
  63. ^ TT (18 augusti 2019). ”Regeringen vill införa digitalt vaccinationsregister”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/regeringen-vill-infora-digitalt-vaccinationsregister. Läst 19 augusti 2019. 
  64. ^ Stefansson, Klara; Grill, Marja (31 maj 2019). ”Ny sajt ska jämföra tandvårdspriser – projektet försenat ett halvår”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ny-sajt-ska-jamfora-tandvardspriser-projektet-forsenat-ett-halvar. Läst 24 juni 2019. 
  65. ^ ”Regeringen vill införa totalförbud mot reklam för nätkasinon”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/pL1xmR. Läst 4 augusti 2019. 
  66. ^ ”Primärvårdsreform kommer i december”. lakartidningen.se. http://lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2019/09/Primarvardsreform-kommer-i-december/. Läst 24 december 2019. 
  67. ^ Mellgren, Fredrik (22 december 2019). ”Läkarbrist hotar löfte om fast läkarkontakt”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/lakarbrist-hotar-lofte-om-fast-lakarkontakt. Läst 24 december 2019. 
  68. ^ ”Kömiljarden utökas till 2,9 miljarder 2020”. tt.omni.se. 22 december 2019. http://tt.omni.se/komiljarden-utokas-till-2-9-miljarder-2020/a/8m1RMr. Läst 24 december 2019. 
  69. ^ ”Förslag om tillfällig lagändring för att effektivt kunna bekämpa coronaviruset”. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406170450/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/04/forslag-om-tillfallig-lagandring-for-att-effektivt-kunna-bekampa-coronaviruset/. Läst 6 april 2020. , regeringen.se, lördagen den 4 Apr 2020 kl 19:34 ("18:34:13 GMT"). ”Utkast till lagrådsremiss - Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19”. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406185053/https://www.regeringen.se/496189/contentassets/3d1ee9531ecc4eefbf1eecd71a82538a/utkast-till-lagradsremiss-ett-tillfalligt-bemyndigande-i-smittskyddslagen-med-anledning-av-det-virus-som-orsakar-covid-19.pdf. Läst 6 april 2020. . date=20200406170450 Förslag om tillfällig lagändring för att effektivt kunna bekämpa coronaviruset hämtat från the Wayback Machine. (pressmeddelande), regeringen.se, lördagen den 4 Apr 2020 kl 19:34 ("18:34:13 GMT").
  70. ^ Tomas Nordenskiöld, Maggie Strömberg. ”Doldisen leder Löfvens krisgrupp – 'som ett krig'”. Arkiverad från originalet den 7 april 2020. https://web.archive.org/web/20200407234004/https://www.expressen.se/nyheter/qs/regeringens-okanda-krisstyrka/. Läst 8 april 2020. , expressen.se, 5 april 2020.
  71. ^ ”Lagrådet kritiserar regeringens maktförslag”. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406164449/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/lagradet-kritiserar-regeringens-maktforslag. Läst 6 april 2020. , svt.se, 6 april 2020.
  72. ^ ”Lagrådet kritiserar regeringens maktförslag”. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406180615/https://www.svt.se/nyheter/snabbkollen/lagradet-kritiserar-regeringens-maktforslag-1. Läst 6 april 2020. , svt.se, 6 april 2020.
  73. ^ ”Knutson: 'Följer man kritiken kan lagförslaget gå igenom'”. Arkiverad från originalet den 6 april 2020. https://web.archive.org/web/20200406183433/https://www.svt.se/nyheter/inrikes/knutson-foljer-man-kritiken-kan-lagforslaget-ga-igenom. Läst 6 april 2020. , svt.se, 6 april 2020.
  74. ^ ”Tillfälliga bemyndiganden i smittskyddslagen med anledning av det virus som orsakar covid-19 Prop. 2019/20:155”. Arkiverad från originalet den 7 april 2020. https://web.archive.org/web/20200407144920/https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2020/04/prop.-201920155/. Läst 11 april 2020.  regeringen.se, 7 april 2020.
  75. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juli 2019). ”Effektivare investeringsstöd för hyresbostäder”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/effektivare-investeringsstod-for-hyresbostader/. Läst 28 juli 2019. 
  76. ^ ”Regeringens sommargåva – fritt fram för altanbygge”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/Mg4EGo. Läst 28 juli 2019. 
  77. ^ Jansson, Ida (25 juli 2019). ”Förslag från regeringen: Tillåtet att bygga större attefallshus”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/snart-mojligt-att-bygga-storre-attefallshus. Läst 28 juli 2019. 
  78. ^ ”Bättre konkurrens ska ge billigare bostäder”. tt.omni.se. 13 juni 2019. http://tt.omni.se/battre-konkurrens-ska-ge-billigare-bostader/a/Opl4zb. Läst 4 augusti 2019. 
  79. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 juni 2021). ”Utredning föreslår en ny lag om fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder”. Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620113625/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/06/utredning-foreslar-en-ny-lag-om-fri-hyressattning-vid-nyproduktion-av-bostader/. Läst 17 juni 2021. 
  80. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 juni 2021). ”Fri hyressättning vid nyproduktion”. Regeringskansliet. https://regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/06/sou-202150/. Läst 17 juni 2021. 
  81. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (7 juni 2021). ”Remiss av SOU 2021:50 Fri hyressättning vid nyproduktion av bostäder”. Regeringskansliet. https://regeringen.se/remisser/2021/06/remiss-av-sou-202150-fri-hyressattning-vid-nyproduktion-av-bostader/. Läst 17 juni 2021. 
  82. ^ ”Vänsterpartiet saknar förtroende för statsministern”. Vänsterpartiet. 17 juni 2021. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620203541/https://www.vansterpartiet.se/vansterpartiet-saknar-fortroende-for-statsministern/. Läst 17 juni 2021. 
  83. ^ ”Hyresgästföreningen välkomnar regeringens inbjudan”. Hyresgästföreningen. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620122206/https://www.hyresgastforeningen.se/aktuellt/extern-nyhet/hyresgastforeningen-valkomnar-regeringens-inbjudan!$4002792/. Läst 20 juni 2021. 
  84. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (20 juni 2021). ”Regeringeringspartierna – Socialdemokraterna och Miljöpartiet – är nu överens med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, om följande:” (på svenska). Regeringskansliet. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620104805/https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/06/regeringeringspartierna--socialdemokraterna-och-miljopartiet--ar-nu-overens-med-samarbetspartierna-centerpartiet-och-liberalerna-om-foljande/. Läst 20 juni 2021. 
  85. ^ ”Hyresgästföreningen säger fortsatt nej till marknadshyror”. Hyresgästföreningen. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620105026/https://www.hyresgastforeningen.se/aktuellt/extern-nyhet/hyresgastforeningen-sager-fortsatt-nej-till-marknadshyror!$4004307/. Läst 20 juni 2021. 
  86. ^ ”Regeringens besked löser ingenting”. Vänsterpartiet. 20 juni 2021. Arkiverad från originalet den 20 juni 2021. https://web.archive.org/web/20210620095508/https://www.vansterpartiet.se/regeringens-besked-loser-ingenting/. Läst 20 juni 2021. 
  87. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 april 2019). ”Jordbruksverket betalar ut över en miljard i stöd efter torkan sommaren 2018”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/jordbruksverket-betalar-ut-over-en-miljard-i-stod-efter-torkan-sommaren-2018/. Läst 4 augusti 2019. 
  88. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 juni 2019). ”Skattelättnad för arbetsresor”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2019/06/sou-201936/. Läst 4 augusti 2019. 
  89. ^ ”Förslag om kontanter på banker välkomnas - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7262405. Läst 4 augusti 2019. 
  90. ^ A. Israelsson, Marit (14 juli 2019). ”Regeringen vill säkerställa kontantservicen i glesbygd”. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/regeringen-vill-sakerstalla-kontantservicen-i-glesbygd. Läst 4 augusti 2019. 
  91. ^ ”80 statliga jobb kan flyttas till Härnösand”. tt.omni.se. 17 juni 2019. http://tt.omni.se/80-statliga-jobb-kan-flyttas-till-harnosand/a/jdrPPq. Läst 4 augusti 2019. 
  92. ^ Benigh, Love (4 september 2019). ”Nya beskedet: Så mycket sänks skatten i glesbygden”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nya-beskedet-sa-mycket-sanks-skatten-i-glesbygden. Läst 7 september 2019. 
  93. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (4 september 2019). ”Stor satsning på landsbygdspolitik i budget 2020”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/09/stor-satsning-pa-landsbygdspolitik-i-budget-2020/. Läst 7 september 2019. 
  94. ^ ”Stefan Löfven lovar mer pengar till glesbygden”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/naO9Bm. Läst 7 september 2019. 
  95. ^ ”Regeringen vill ge mer pengar till glesbygden – vill förändra utjämningssystemet”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/lofven-haller-presstraff-nyhet-ska-presenteras/. Läst 7 september 2019. 
  96. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 april 2019). ”475 miljoner till satsning för fler lärarassistenter”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/475-miljoner-till-satsning-for-fler-lararassistenter/. Läst 19 augusti 2019. 
  97. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (11 juli 2019). ”Rektorer i förskolan får bättre tillgång till fortbildning”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/rektorer-i-forskolan-far-battre-tillgang-till-fortbildning/. Läst 19 augusti 2019. 
  98. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (18 juli 2019). ”Tydligare etiska regler och skärpta straff vid forskning på människor”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/07/tydligare-etiska-regler-och-skarpta-straff-vid-forskning-pa-manniskor/. Läst 19 augusti 2019. 
  99. ^ Atallah, Carol (15 augusti 2019). ”Utbildningsministern: Betygskriterierna ska göras om”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/utbildningsministern-betygskriterierna-ska-goras-om. Läst 19 augusti 2019. 
  100. ^ ”Utredningsförslag: Kroppsvisitation och kontroll av radiovågor vid högskoleprovet”. DN.SE. 1 juli 2019. https://www.dn.se/ekonomi/regeringens-utredare-giltigt-att-genomfora-kroppsvisitationer-vid-hogskoleprov/. Läst 19 augusti 2019. 
  101. ^ Skagerström Lindau, Amanda; Klintevall, Mikael (16 maj 2019). ”M väcker misstroende mot Annika Strandhäll”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/m-lamnar-in-misstroendeforklaring-mot-annika-strandhall. Läst 24 juni 2019. 
  102. ^ TT, Nyhetsbyrån (28 maj 2019). ”Strandhäll sitter kvar: ”Kristersson sjunker””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/strandhalls-ode-avgors. Läst 24 juni 2019. 
  103. ^ ”M och KD hotar rikta misstroende mot Annika Strandhäll”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/m-och-kd-hotar-rikta-misstroende-mot-annika-strandhall-/. Läst 24 juni 2019. 
  104. ^ ”Moderaterna riktar misstroendeförklaring mot Strandhäll (S)”. DN.SE. 16 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/moderaterna-riktar-misstroendeforklaring-mot-strandhall-s/. Läst 24 juni 2019. 
  105. ^ Klintevall, Mikael (16 maj 2019). ”Stefan Löfven om misstroendeförklaringen mot Annika Strandhäll: Desperat och oseriöst”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-om-misstroendeforklaringen-mot-annika-strandhall-desperat-och-oseriost. Läst 24 juni 2019. 
  106. ^ ”M utmanar Löfven – misstroende mot minister”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/xP5wkQ. Läst 24 juni 2019. 
  107. ^ ”M riktar misstroendeförklaring mot Strandhäll – får stöd av KD”. Dagens industri. 16 maj 2019. https://www.di.se/nyheter/m-riktar-misstroendeforklaring-mot-strandhall-far-stod-av-kd/. Läst 24 juni 2019. 
  108. ^ ”SD redo stödja misstroendeförklaring mot Strandhäll”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/sd-ar-redo-att-stodja-ett-misstroende-mot-strandhall/. Läst 24 juni 2019. 
  109. ^ ”Liberalerna stödjer misstroendeförklaring mot Annika Strandhäll”. Liberalerna. 17 maj 2019. https://www.liberalerna.se/nyheter/liberalerna-stodjer-misstroendeforklaring-mot-annika-strandhall/. Läst 24 juni 2019. 
  110. ^ ”Löfven om hotet mot Strandhäll: Oseriöst”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/6jWEQ8. Läst 24 juni 2019. 
  111. ^ TT, Nyhetsbyrån (17 maj 2019). ”Lööf dröjer med besked om Strandhäll”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/l-rostar-for-misstroende-mot-strandhall. Läst 24 juni 2019. 
  112. ^ ”Centerpartiet räddar Strandhäll”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/70B2m8. Läst 24 juni 2019. 
  113. ^ Makar, Maria; Skagerström Lindau, Amanda (27 maj 2019). ”Bekräftat: C räddar Strandhäll (S)”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-till-svd-c-raddar-strandhall-s. Läst 24 juni 2019. 
  114. ^ Sköld, Henrik (28 maj 2019). ”C räddar Strandhäll – kritiseras hårt av M och KD på sociala medier: ”Lydparti till S””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/c-raddar-strandhall-kritiseras-hart-av-m-och-kd-pa-sociala-medier-lydparti-till-s. Läst 24 juni 2019. 
  115. ^ Affärsvärlden, Direkt. ”Riksdagen röstar emot misstroendeförklaring mot Annika Strandhäll”. Affärsvärlden. https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/riksdagen-rostar-emot-misstroendeforklaring-mot-annika-strandhall-6960204. Läst 28 juli 2019. 
  116. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (9 augusti 2019). ”Ett biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/08/ett-biljettsystem-for-all-kollektivtrafik-i-sverige/. Läst 19 augusti 2019. 
  117. ^ ”Bromma flygplats kan förtidspensioneras”. Veckans affärer. http://www.va.se/nyheter/2019/10/22/regeringen-bromma-flygplats-kan-laggas-ned-i-fortid/. Läst 26 oktober 2019. 
  118. ^ ”Regeringen: Bråttom med höghastighetståg”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/kanJy6. Läst 24 december 2019. 
  119. ^ ”Sabunis krav: Inga snabbtåg utan Moderaterna”. Dagens industri. 26 september 2019. https://www.di.se/nyheter/sabunis-krav-inga-snabbtag-utan-moderaterna/. Läst 24 december 2019. 
  120. ^ ”Snabbtåg skapar spricka mellan C och L”. DN.SE. 27 september 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/snabbtag-skapar-spricka-mellan-c-och-l/. Läst 24 december 2019. 
  121. ^ ”Regeringen bjuder in till förhandlingar om snabbtåg”. DN.SE. 18 december 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-bjuder-in-till-forhandlingar-om-snabbtag/. Läst 24 december 2019. 
  122. ^ ”Arbetsförmedlingen varnar för M/KD-budget”. Dagens industri. 11 december 2018. https://www.di.se/nyheter/arbetsformedlingen-varnar-for-mkd-budget/. 
  123. ^ ”Vänsterpartiet hotar Eva Nordmark med misstroendevotum”. www.arbetsvarlden.se. 21 november 2019. https://www.arbetsvarlden.se/vansterpartier-hotar-eva-nordmark-med-misstroendevotum/. 
  124. ^ ”Moderaterna öppnar för att hjälpa Jonas Sjöstedt”. Aftonbladet. 21 november 2019. https://www.aftonbladet.se/a/rA4Ldl. 
  125. ^ Knutson, Mats (18 december 2019). ”Januaripartierna överens: Arbetsförmedlingen kvar i hela landet”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/januaripartierna-overens-arbetsformedlingen-kvar-i-hela-landet. 
  126. ^ ”Vänsterpartiet och misstroendeförklaringen – detta har hänt”. Sveriges Television (SVT). https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vansterpartiet-och-misstroendeforklaringen-detta-har-hant. Läst 26 mars 2020. 
  127. ^ ”Digitalmomsen sänks i Sverige”. DN.SE. 21 februari 2019. https://www.dn.se/kultur-noje/digitalmomsen-sanks-i-sverige/. Läst 24 juni 2019. 
  128. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 juni 2019). ”Ett modernt public service nära publiken – villkor 2020–2025”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2019/06/prop.-201819136/. Läst 24 juni 2019. 
  129. ^ ””Public service ska värna de kommersiella medierna””. DN.SE. 10 juni 2019. https://www.dn.se/debatt/public-service-ska-varna-de-kommersiella-medierna/. Läst 24 juni 2019. 
  130. ^ ”Public service-förslaget: ”Oförenliga intressen står emot varandra””. SVT Nyheter. 10 juni 2019. https://www.svt.se/kultur/public-service-forslaget-oforenliga-intressen-star-emot-varandra. Läst 24 juni 2019. 
  131. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (10 april 2019). ”Fri entré på museer blir kvar”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/04/fri-entre-pa-museer-blir-kvar/. Läst 4 augusti 2019. 
  132. ^ ”Regeringen”. Omni. https://omni.se/t/regeringen/5e410220108e654693e6d611057947c0bedaaf2c. Läst 4 augusti 2019. 
  133. ^ Wikén, Erik; Olsson, Jonas (10 maj 2019). ”Försvarsberedningen spricker”. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/uppgifter-forsvarsberedningen-spricker. Läst 24 juni 2019. 
  134. ^ ”Slutrapport om försvarets framtid undertecknad – av alla utom de borgerliga partierna”. DN.SE. 13 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/slutrapport-om-forsvarets-framtid-undertecknad-av-alla-utom-de-borgerliga-partierna/. Läst 24 juni 2019. 
  135. ^ ”Löfven: Det är inte bara försvaret som vill ha pengar”. DN.SE. 15 maj 2019. https://www.dn.se/nyheter/politik/lofven-det-ar-inte-bara-forsvaret-som-vill-ha-pengar/. Läst 24 juni 2019. 
  136. ^ Wikén, Erik (10 maj 2019). ”Peter Hultqvist: ”Regeringen vill skapa långsiktig stabilitet””. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/peter-hultqvist-nasta-forsvarsbeslut-maste-vila-pa-ett-solitt-underlag. Läst 24 juni 2019. 
  137. ^ ”Försvarsberedningen spricker - Nyheter (Ekot)”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7217489. Läst 24 juni 2019. 
  138. ^ ”Regeringen öppnar för höjda försvarsanslag”. DN.SE. 8 juli 2019. https://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-oppnar-for-hojda-forsvarsanslag/. Läst 4 augusti 2019. 
  139. ^ ”Regeringen: Försvarstillskottet ska finansieras med bankskatt”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/50wgom. Läst 9 oktober 2019. 
  140. ^ Bark, Tor (2022). Tomma ord och övergivna löften : En redogörelse om de rödgrönas miljö-och klimatpolitiska löften och genomförande - Masteruppsats vid Linnéuniversitetet. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-113206. Läst 19 januari 2024 
  141. ^ expressen.se
  142. ^ ”socialdemokraterna.se”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190513081751/https://www.socialdemokraterna.se/aktuellt/2018/socialdemokraternas-valmanifest-2018/. Läst 5 maj 2019. 
  143. ^ ”mp.se”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191021082752/https://www.mp.se/politik/valmanifest2018. Läst 3 december 2019. 
  144. ^ ”Försäkringskassan: Familjeveckan bantad till tre dagar och riskerar att försenas”. SVT Nyheter. 5 februari 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/familjeveckan-riskerar-att-forsenas-komplex-lagstiftning. Läst 23 oktober 2022. 
  145. ^ ”En samlad politik för klimatet - klimatpolitisk handlingsplan (Proposition 2019/20:65)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/en-samlad-politik-for-klimatet-klimatpolitisk_h70365/. Läst 19 januari 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Företräddes av
Regeringen Löfven I 		 Sveriges regering
2019–2021 		Efterträddes av
Regeringen Löfven III
v • r
Sveriges ministärer och regeringar
Medeltid till Gustavianska tiden
(från 1200-talet till 1809)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Under 1809 års regeringsforms första tid
(1809–1876)
Från statsministerämbetets införande
(1876–1905)
Under parlamentarismen som praxis
(1905–1974)
Under 1974 års regeringsform
(sedan 1975)
Politik i Sverige · Sveriges politiska historia · Sveriges statsråd · Kunglig Majestät · Kunglig Majestäts kansli · Regeringskansliet · Sveriges politiska partier
v • r
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare
I regeringsställning
Associerade organisationer
Organisationer och företag
Historia och relaterade ämnen
1Koalitionsregering under Liberala samlingspartiet · 2Koalitionsregering med Bondeförbundet · 3Samlingsregering med Bondeförbundet, Folkpartiet och Högerpartiet · 4Koalitionsregering med Miljöpartiet
v • r
Miljöpartiet de gröna
Ledarskap
Kvinnligt språkrör
Manligt språkrör
Språkrörsval
2016 · 2019 · 2021 · 2023 · 2024
Partisekreterare
Kvinnlig gruppledare
Manlig gruppledare
Roxbergh · Lager · Johansson · Holm · Kaplan · Eriksson · Ling
I regeringsställning
Associerade organisationer
Historia och relaterade ämnen
1Koalitionsregering med Socialdemokraterna
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Regeringen_Löfven_II&oldid=54544242”