Magdalena Andersson – Wikipedia

Ej att förväxla med Magdalena Andersson (landshövding).
Magdalena Andersson

Magdalena Andersson, 2021

Tid i befattningen
30 november 2021–18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Ställföreträdare Morgan Johansson
Företrädare Stefan Löfven
Efterträdare Ulf Kristersson

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
4 november 2021
Företrädare Stefan Löfven

Tid i befattningen
3 oktober 2014–30 november 2021
Statsminister Stefan Löfven
Företrädare Anders Borg
Efterträdare Mikael Damberg

Mandatperiod
2014–2018
2018–2022
2022–2026
Valkrets Stockholms län[1]
Uppdrag i riksdagen
Aktuella uppdrag[2]
ordinarie ledamot
förste vice ordförande i krigsdelegationen (2022–)
ledamot i utrikesnämnden (2022–)
Tidigare uppdrag[2]
ledamot i krigsdelegationen (2022)

Född Eva Magdalena Andersson
23 januari 1967 (57 år)
Vaksala församling, Uppsala län
Nationalitet Svensk
Politiskt parti Socialdemokraterna
Utbildning Civilekonom
Alma mater Handelshögskolan (M.A)
Harvard University
Yrke Politiker, civilekonom
Ministär Löfven I, II, III samt Andersson
Make Richard Friberg (g. 1997– )
Barn 2
Föräldrar Göran Andersson
Birgitta Granell Andersson

Eva Magdalena Andersson, född 23 januari 1967 i Vaksala församling i Uppsala län,[3] är en svensk civilekonom och politiker som var Sveriges statsminister mellan 30 november 2021 och 18 oktober 2022.[4] Andersson är den första kvinna som blivit statsminister i Sverige.[5]

Andersson var Sveriges finansminister 2014–2021. Den 4 november 2021 blev Andersson vald till Socialdemokraternas partiordförande.[6] Hon valdes i december 2020 till ordförande för Internationella valutafondens högsta rådgivande organ IMFC och blev därmed den första kvinnan på posten;[7] hon lämnade posten i april 2022.[8] Åren 2009–2012 var hon överdirektör vid Skatteverket.[9]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt och utbildning[redigera | redigera wikitext]

Magdalena Andersson är uppväxt i Uppsala som dotter och enda barn till Göran Andersson, som var lektor i statistikUppsala universitet, och adjunkten Birgitta Granell Andersson (född 1939).[10]

Andersson gick i grundskolan på Malmaskolan i Norby i södra Uppsala.[11] Under sin gymnasietid gick Andersson samhällsvetenskaplig linje på Katedralskolan i Uppsala. Hennes avgångsbetyg från gymnasieskolan 1987 hade elva femmor, två fyror och en tvåa.[12]

Efter gymnasieskolan flyttade hon till Stockholm för att studera vid Handelshögskolan i Stockholm,[13] där hon 1992 avlade magisterexamen i ekonomi och blev civilekonom. Hon var därefter inskriven som doktorand i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm från 1992, men avslutade dessa studier innan hon hade nått fram till en licentiatexamen. Hösten 1994 studerade hon vid Institutet för avancerade studier i Wien i Österrike. Vårterminen 1995 studerade hon vid Harvard University i USA.[14]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1997[15] är Andersson gift med Richard Friberg, professor vid Handelshögskolan i Stockholm.[14] Paret har två barn.[16][17][9] Makarna träffades under studietiden på Handelshögskolan på 1990-talet.[15]

Intressen och fritid[redigera | redigera wikitext]

Andersson var i ungdomen simmare på elitnivå.[18][19] Vidare har hon alltid varit intresserad av friluftsliv.[15]

Politisk karriär[redigera | redigera wikitext]

Andersson gick med i SSU hösten 1983 under sitt första år på gymnasiet[20] i samband med att den lokala SSU-klubben var på Katedralskolan. Hon valdes sedan till ordförande för SSU-kretsen i Uppsala 1987. Hon var även engagerad i kampen för Ungdomens hus i Uppsala.[21] Hon blev sedan ordförande för Socialdemokratiska ekonomklubben vid Handelshögskolan i Stockholm 1991–1992. Efter studietiden började hon arbeta som politiskt sakkunnig 1996–1998 och sedan planeringschef i Statsrådsberedningen 1998–2004. Hon var därefter statssekreterare i Finansdepartementet 2004–2006.[22] Under åren 2005–2009 var hon styrelseledamot i den socialdemokratiska tankesmedjan Policy Network.

Under åren 2007–2009 arbetade hon som rådgivare till Socialdemokraternas dåvarande partiledare Mona Sahlin. Åren 2009–2012 arbetade hon som överdirektör vid Skatteverket.[19] Hon utsågs i februari 2012 av Stefan Löfven till Socialdemokraternas ekonomisk-politiska talesperson.

Andersson är ordinarie riksdagsledamot sedan valet 2014, invald för Stockholms läns valkrets.[1] Under den tidsperiod då hon var statsråd (2014–2022) var Andersson tjänstledig från uppdraget som riksdagsledamot; hon återtog sin plats i riksdagen i oktober 2022[23]. I riksdagen är Andersson förste vice ordförande i krigsdelegationen och ledamot i utrikesnämnden sedan 2022.[2]

Sveriges finansminister 2014–2021[redigera | redigera wikitext]

Andersson utsågs den 3 oktober 2014 till Sveriges finansminister (statsråd och chef för Finansdepartementet) i regeringen Löfven.[24] Hon är den första kvinnan på den posten i en socialdemokratiskt ledd regering.[17] Hon hade posten som Sveriges finansminister fram till att hon blev vald till Sveriges statsminister i november 2021.

Socialdemokraternas partiordförande 2021–[redigera | redigera wikitext]

Efter att Löfven under sitt sommartal på Runö folkhögskola 22 augusti 2021 meddelat att han planerade att avgå som partiordförande aktualiserades frågan om vem som skulle efterträda honom.[25][20]

Under september 2021 förde samtliga 26 partidistrikt fram Magdalena Andersson som ensam nominerad till partiordförandeposten. 29 september meddelade Socialdemokraternas valberedning att man enhälligt föreslog Magdalena Andersson som ny partiordförande.[26][17][27]

Den 4 november 2021 valde Socialdemokraternas partikongress henne till ny partiordförande, det vill säga partiledare.[28] Hon är den elfte partiordföranden i ordningen, och den andra kvinnan på posten. Löfven hade sedan tidigare meddelat att han avsåg att be om att få bli entledigad som statsminister när han avgått som partiordförande.[29][30]

Sveriges statsminister 2021–2022[redigera | redigera wikitext]

Andersson valdes till statsminister av Sveriges riksdag den 24 november 2021 med avsikt att bilda en regering bestående av socialdemokrater och miljöpartister. Hon begärde dock att bli entledigad från uppdraget 7 timmar efter omröstningen. Orsaken var att högeroppositionens budget vunnit i en av riksdagens omröstningar, och att Miljöpartiet därmed ville lämna regeringsunderlaget då de inte ansåg sig kunna styra landet med oppositionens budget.[31]

Efter ytterligare en statsministeromröstning i riksdagen den 29 november, kunde Andersson bilda en socialdemokratisk enpartiregering i minoritet. Regeringen Andersson tillträdde den 30 november 2021.[32][33]

Magdalena Andersson gick inför riksdagsvalet 2022 till val som Socialdemokraternas partiledare och sittande statsminister.[34] Efter att valresultatet, där Socialdemokraterna gick fram med drygt två procentenheter men högeroppositionen samtidigt vann en majoritet i riksdagen, fastställdes begärde Andersson hos riksdagens talman att hon skulle bli entledigad som Sveriges statsminister. Hon ledde därefter en övergångsregering till den nya regeringen tillträtt.[35]

Oppositionsledare sedan 2022[redigera | redigera wikitext]

Den 18 oktober 2022[36] lämnade Andersson över uppdraget som statsminister till Ulf Kristersson. Hon tjänstgör sedan dess som riksdagsledamot.

Övriga uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Den 17 december 2020 utsågs Andersson till ordförande i Internationella valutafondens högsta rådgivande organ, IMF-kommittén (IMFC). Hon är den första kvinnan på posten och även en av få svenskar med en hög post inom IMF. Hon nominerades till posten av EU:s finansministrar och tillträdde den 1 januari 2021.[7] 21 april 2022 utsågs Spaniens ekonomiminster Nadia Calviño till hennes efterträdare.[37]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Andersson är invald som ordinarie ledamot av Sveriges riksdag för Stockholms läns valkrets. Valkretsen framgår av riksdagens protokoll 2014/15:1 (§ 2), 2018/19:1 (§ 2) och 2022/23:1 (§ 2).
  2. ^ [a b c] ”Magdalena Andersson (S)”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/ledamoter-partier/ledamot/Magdalena-Andersson_dcc2ab7d-3fc1-4a28-b3c7-be1679c047b3/. Läst 27 maj 2023. 
  3. ^ Sveriges befolkning 2000: Andersson, Eva Magdalena (1967-01-23) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  4. ^ ”Regeringsskifte den 30 november 2021”. Regeringskansliet. 30 november 2021. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/11/regeringsskifte-den-30-november-2021/. Läst 15 september 2022. 
  5. ^ ”Första kvinnan som statsminister efter 100 år med allmän rösträtt”. Statistiska Centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/redaktionellt/forsta-kvinnan-som-statsminister-efter-100-ar-med-kvinnlig-rostratt/. Läst 30 november 2021. 
  6. ^ ”Magdalena Andersson vald till Socialdemokraternas nya partiledare”. DN.SE. 4 november 2021. https://www.dn.se/sverige/magdalena-andersson-vantas-bli-vald-till-ny-partiledare/. Läst 6 december 2021. 
  7. ^ [a b] Johan Sennerö (17 december 2020). ”Magdalena Andersson får toppost i Internationella valutafonden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/andersson-far-toppost-i-internationella-valutafonden. Läst 18 december 2020. 
  8. ^ https://www.imf.org/en/News/Articles/2022/04/21/pr22126-chair-statement-45th-meeting-imfc-calvino-first-vp-spain-minister-econ-digitalization
  9. ^ [a b] ”CV – Magdalena Andersson – Finansminister”. https://www.regeringen.se/49f7f3/contentassets/9eb0cc2f29ec402487ffb7eeb739d0a3/cv-magdalena-andersson.pdf. Läst 3 november 2021. 
  10. ^ ANDERSSON, B E GÖRAN, universitetslektor, Uppsala i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 477.
  11. ^ ”Hon vill vara bäst i klassen – och älskar doften av strid”. Dagens Nyheter. 29 augusti 2014. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/politik/hon-vill-vara-bast-i-klassen-och-alskar-doften-av-strid/. Läst 14 december 2021. 
  12. ^ ”Hon vill vara bäst i klassen – och älskar doften av strid”. DN. http://www.dn.se/valet-2014/hon-vill-vara-bast-i-klassen-och-alskar-doften-av-strid/. Läst 13 november 2016. 
  13. ^ Badrniya, Evin (23 augusti 2021). ”Låt inte kön avgöra valet”. Smålandsposten. https://www.smp.se/ledare/lat-inte-kon-avgora-valet-aefdb85c/. Läst 24 augusti 2021. 
  14. ^ [a b] Fredriksson, Jimmy (15 december 2013). ”Ett komplement till en god välfärdsstad”. Expressen. Arkiverad från originalet den 18 december 2013. https://web.archive.org/web/20131218195403/http://www.expressen.se/gt/ett-komplement-till-en-god-valfardsstad/. Läst 30 augusti 2014. 
  15. ^ [a b c] Koch, Anna Von (18 september 2021). ”Magdalena Andersson: Dolda privatlivet med maken och barnen”. www.svenskdam.se. https://www.svenskdam.se/noje/magdalena-andersson-dolda-livet-med-maken-och-barnen/7446292. Läst 3 november 2021. 
  16. ^ Koch, Anna Von (12 april 2021). ”Magdalena Andersson: Dolda livet med maken och barnen”. www.svenskdam.se. https://www.svenskdam.se/nyheter/magdalena-andersson-dolda-livet-med-maken-och-barnen/7446292. Läst 23 augusti 2021. 
  17. ^ [a b c] ”Finansminister Magdalena Andersson: "Jag har alltid gillat att bestämma"”. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/magdalena-andersson-har-alltid-gillat-att-bestamma/. Läst 2 oktober 2021. 
  18. ^ ””Jag tycker om att prestera!””. Civilekonomen. Arkiverad från originalet den 10 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180710071301/https://www.civilekonomen.se/motet/jag-tycker-om-att-prestera/. 
  19. ^ [a b] ”Den "snålaste finansministern i EU” kan bli Sveriges första kvinnliga statsminister”. svenska.yle.fi. https://svenska.yle.fi/a/7-10004989. Läst 24 augusti 2021. 
  20. ^ [a b] ”Andersson har tackat ja till nomineringen”. www.vk.se. 29 september 2021. https://www.vk.se/2021-09-29/magdalena-andersson-tackar-ja-valdigt-hedrad. Läst 2 oktober 2021. 
  21. ^ ”Katte-eleven kan bli Sveriges nästa statsminister – Upsala Nya Tidning”. unt.se. https://unt.se/artikel/lyz02g7j. Läst 12 september 2021. 
  22. ^ Sundkvist, Frida (3 oktober 2014). ”Hon blir ny finansminister”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/c2db8d16-9659-3b8c-8e72-ec4174e4b265/hon-blir-ny-finansminister. Läst 7 juni 2023. 
  23. ^ Protokoll 2022/23:11 Onsdagen den 19 oktober (§ 3), Sveriges riksdag. Läst 27 maj 2023.
  24. ^ Protokoll 2014/15:6 Fredagen den 3 oktober (§ 2), Sveriges riksdag. Läst 17 augusti 2021.
  25. ^ Killgren (22 augusti 2021). ”Stefan Löfven avgår som statsminister i höst”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 2 oktober 2021. 
  26. ^ ”Valberedningens förslag”. Socialdemokraterna. 28 oktober 2021. https://www.socialdemokraterna.se/kongress/kongresshandlingar/valberedningens-forslag. Läst 4 november 2021. 
  27. ^ ”DN/ Ipsos: Väljarna tror att Andersson blir bättre än Löfven”. DN.SE. 30 september 2021. https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-valjarna-tror-att-andersson-blir-battre-an-lofven/. Läst 2 oktober 2021. 
  28. ^ Larsson, Lars; Nilsson, Owe; Svahn, Niklas (4 november 2021). ”Magdalena Andersson vald till S-ledare”. Norrköpings Tidningar. https://nt.se/nyheter/artikel/magdalena-andersson-vald-till-s-ledare/lz2mx5ql. Läst 4 november 2021. 
  29. ^ ”Stefan Löfven meddelar sin avgång”. SVT Nyheter. 22 augusti 2021. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/stefan-lofven-sommartalar-pa-runo. Läst 22 augusti 2021. 
  30. ^ Hamilton Steiner (22 augusti 2021). ”Stefan Löfven avgår som statsminister i november”. DN.SE. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/sverige/stefan-lofven-avgar-som-statsminister-i-november/. Läst 22 augusti 2021. 
  31. ^ Nilsson, Erik (25 november 2021). ”Hårda kritiken mot MP: ”Borde sagt det till mig””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/nWV0Pm/talmannen-kallar-till-presstraff-14-30. Läst 8 mars 2023. 
  32. ^ ”Magdalena Andersson godkändes som statsminister”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 29 november 2021. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/29/magdalena-andersson-godkandes-som-statsminister/. Läst 8 mars 2023. 
  33. ^ ”En ny regering har tillträtt”. www.riksdagen.se. Sveriges riksdag. 30 november 2021. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/30/en-ny-regering-har-tilltratt/. Läst 8 mars 2023. 
  34. ^ ”Magdalena Andersson”. www.socialdemokraterna.se. https://www.socialdemokraterna.se/vart-parti/vara-politiker/magdalena-andersson. Läst 27 augusti 2022. 
  35. ^ ”Pressmeddelande: Talmannen inleder process för regeringsbildning”. Riksdagen. 15 september 2022. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2022/sep/15/talmannen-inleder-process-for-regeringsbildning/. Läst 15 september 2022. 
  36. ^ Regeringen och Regeringskansliet (18 oktober 2022). ”Magdalena Andersson”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2022/10/magdalena-andersson/. Läst 7 juni 2023. 
  37. ^ IMF Communications Department (21 april 2022). ”Chair’s Statement: Forty-Fifth Meeting of the IMFC” (på engelska). IMF. https://www.imf.org/en/News/Articles/2022/04/21/pr22126-chair-statement-45th-meeting-imfc-calvino-first-vp-spain-minister-econ-digitalization. Läst 7 juni 2023. 
  38. ^ Hela listan: Här är näringslivets 125 mäktigaste kvinnor, Dagens industri, 7 mars 2021, läs online, läst: 15 september 2021.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska uppdrag
Företräddes av
Stefan Löfven
 Sveriges statsminister
2021–2022
Efterträddes av
Ulf Kristersson
Företräddes av
Anders Borg
 Sveriges finansminister
2014–2021
Efterträddes av
Mikael Damberg
Partipolitiska uppdrag
Företräddes av
Stefan Löfven
 Socialdemokraternas partiordförande
2021–
Sittande
Myndighetstitlar
Företräddes av
Katrin Westling Palm
 Skatteverkets överdirektör
2009–2012
Efterträddes av
Lars Åke Leijkvist