French
DeutschSexualmanual – Wikipedia
| Sexualmanual |
|---|
 Konstnärlig framställning av en samlagsställning.
|
En sex[ual]manual[1] eller erotisk manual[2] är en bok som förklarar olika samlagsställningar och andra sexualtekniker. Ofta innehåller den också råd och tips om födelsekontroll och hur man hanterar problem i sexuella relationer. Denna typ av litteratur kan ofta samtidigt ses som sexualupplysning, erotisk litteratur och – genom illustrationerna – erotisk konst.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Antiken och medeltiden[redigera | redigera wikitext]
De äldsta sexualmanualerna kommer från Asien. Världens äldsta sexualmanual anses vara den kinesiska Sexhandboken som skrevs för 5 000 år sedan av kejsar Huang-Ti (2697–2598 f.Kr.). Även Kärleksparens Tao tros vara skriven av Huang-Ti. Jadekammarens hemligheter anses vara baserad på sextips givna till Huang-Ti av hans tre rådgivare (tre kvinnor och en man), och den överlevde tidens tand genom att inkluderas i Daodejing.[3]
En annan äldre kinesisk sexualmanual var Su-nui ching eller Sunu jing[4] ('Texten om den perfekta jungfrun'[5]). Den blev en viktig handbok för åtskilliga generationer.
Inom den antika grekisk-romerska kulturen förekom en annan sexualmanual, skriven av Philaenis av Samos. Hon var förmodligen kurtisan (hetär) under den hellenistiska eran, 300–100 f.Kr. Manualen bevarades som en hel serie av papyrusfragment bland Oxyrhynchus papyri, vilket talar för att texten var populär. Den tjänade som inspirationskälla åt Ovidius verk Ars amatoria, skrivet runt år 3 f.Kr.; denna var dels en sexualmanual och dels en burlesk berättelse om kärlekens konst.
Av hinduiska erotiska verk är förmodligen Kama sutra av Vatsyayana det mest kända. Boken antas vara skriven någon gång mellan 100 och 600 e.Kr. Den är mest ryktbar som sexualmanual, men egentligen handlar bara en liten del av texterna om sex. Ananga ranga är en annan känd hinduisk samling, skriven långt senare (1100-talet).
Medeltida sexualmanualer i västerlandet inkluderar bland andra det förlorade verket Elephantis av Constantine Afrikanen. Denne skrev också en medicinsk avhandling om sexualitet, känd som Liber de coitu. Verket Speculum al foderi – Samlagsspegeln – skrivet under 1400-talet, är det första västerländska verk som berör olika samlagsställningar.
Ett arabiskt verk helt inriktat på ämnet och som tros vara från 1500-talet heter Den doftande trädgården, av shejk Nefzaoui. I den förmoderna islamiska världen producerades många vetenskapliga texter omkring sexualitet, men vetenskapen verkade sida vid sida med mer religiöst och kulturellt restriktiva normer; exempelvis var samkönad sexualitet i regel tabu.[2]
Senare århundraden[redigera | redigera wikitext]
Medan det redan under antik tid förekom flera sexualmanualer i andra kulturer var sexualmanualer under många år förbjudna inom västerländsk kultur. Den tillgängliga sexualinformationen bestod ofta antingen av pornografi eller medicinska verk, där de senare vanligen mest diskuterade könsorganens fysiska konstruktion eller sexuella störningar. Författarna till medicinska verk gick så långt att de skrev sina mer explicita texter om sexualitet på latin, för att göra dem obegripliga för den bredare allmänheten (se exempelvis Krafft-Ebings Psychopathia sexualis, 1886). Under 1800-talet var fokus de befintliga böckerna i regel på äktenskapet, fortplantning och könssjukdomar, medan möjligheten till preventivmedel, abort och onani antingen fördömdes eller förtegs helt.[6]
Trots de österländska böckerna och texterna ansågs länge att vetenskapliga studier av sex uppfanns i västerlandet på 1800-talet, medan man i Asien enbart ägnade sig åt erotisk konst.[2] Ett fåtal översättningar av de antika verken cirkulerades mellan privatpersoner, som exempelvis Richard Burtons översättning av Ananga ranga och Den doftande trädgården (som The Perfumed Garden).
Under senare delen av 1800-talet skrev Ida Craddock flera seriösa instruktionstexter om mänsklig sexualitet och om lämpligt, respektfullt sexuellt beteende inom äktenskapet. Bland verken kan nämnas The Wedding Night och Right Marital Living. År 1918 publicerades Marie Stopes Married Love. Den anses vara ett grundläggande verk inom området, trots dess brist på detaljer när det gäller beskrivningar av samlagsställningar.
Modern tid[redigera | redigera wikitext]
1900-talet har sett en total transformering av landskapet kring sexualmanualer i bland annat västerlandet. Under århundradet har den ökande tillgången till preventivmedel parats med en allt friare syn på partnerskapsbildning och sexuella relationer utanför äktenskapet. Mer eller mindre utförlig sexualupplysning har i de flesta länder blivit del av den allmänna skolgången, och tabuet kring skildringar av sexuella handlingar mildrades under andra halvan av seklet.
1977 publicerades boken The Tao of Love and Sex: The Ancient Chinese Way to Ecstasy (svenska: Kärlekens tao, 1978), författad av Jolan Chang (eller Zhang Zhonglan, 1917–2002). Den byggde på äldre kinesiska texter som överlevt 1200- och 1300-talets mongoliska bokbränningar under Yuandynastin, inklusive texter från Huang-Tis regeringstid. Den var även påverkad av en text kallad Ovärderliga receptet, författad av 600-talsläkaren Sun S'su-Mo.[3]
1960-talet erbjöd i många länder en "sexuell revolution" följd av legaliseringen av många former av pornografi, och parallellt ökade produktionen av böcker och andra medier med information omkring sexualtekniker och hanteringen av relationer.[6] Acceptansen av samkönade relationer ökade i många länder från 1990-talet, liksom ökat fokus på kvinnlig sexualitet (se tredje vågens feminism). Samtidigt kvarstår debatter omkring risken med en översexualisering i samhället och behovet av att skydda de utsatta.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Tiselius, Henric (22 november 2020). ”Förvirrat och ytligt om sex”. Ystads Allehanda. https://www.ystadsallehanda.se/kultur/forvirrat-och-ytligt-om-sex-85e10687/. Läst 29 mars 2023.
- ^ [a b c] ”Medeltida arabiska sexmanualer- ett bidrag till den global sexualitetens historia | Göteborgs universitet”. www.gu.se. 7 november 2022. https://www.gu.se/evenemang/medeltida-arabiska-sexmanualer-ett-bidrag-till-den-global-sexualitetens-historia. Läst 28 mars 2023.
- ^ [a b] David Wallechinsky & Irving Wallace. ”History of Sex Manuals The Tao of Love and Sex Part 1” (på engelska). www.trivia-library.com (The People's Almanac, 1975–1981). https://www.trivia-library.com/c/history-of-sex-manuals-the-tao-of-love-and-sex-part-1.htm. Läst 28 mars 2023.
- ^ Middendorf, Ulrike (2016-09-22). ”Sex in the Yellow Emperor's Basic Questions: Sex, Longevity, and Medicine in Early China” (på english). East Asian Science, Technology, and Medicine (44): sid. 151–180. https://go.gale.com/ps/i.do?p=AONE&sw=w&issn=1562918X&v=2.1&it=r&id=GALE%7CA533410272&sid=googleScholar&linkaccess=abs. Läst 28 mars 2023.
- ^ Harper, Donald (1987). ”The Sexual Arts of Ancient China as Described in a Manuscript of The Second Century B.C.”. Harvard Journal of Asiatic Studies 47 (2): sid. 539–593. doi:. ISSN 0073-0548. https://www.jstor.org/stable/2719191. Läst 28 mars 2023.
- ^ [a b] Berberian, Laura. ”Research Guides: American Women: Resources from the General Collections: Sex Manuals” (på engelska). guides.loc.gov. https://guides.loc.gov/american-women-general-collections/sex-manuals. Läst 29 mars 2023.
Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]
- Teaching America About Sex: marriage guides and sex manuals from the late Victorians to Dr. Ruth. Michael Edward Melody, Linda Mary Peterson. NYU Press, 1999. ISBN 0-8147-5532-1 Chapter 4, Sexual Eruption and the Reaction: The Interwar Years.
- Sex Manuals at the Library of Congress American Memory
- Studies in Human Sexuality: A Selected Guide By Suzanne G. Frayser and Thomas J. Whitby. Libraries Unlimited, 1995. ISBN 1-56308-131-8.
- Sahli, Nancy Ann. Women and Sexuality in America: A Bibliography. Boston: G.K. Hall, 1984.
- 'Kiss without shame, for she desires it' :Sexual foreplay in American marital advice literature, 1900–1925" by Peter Laipson. Journal of Social History, Spring, 1996
- Guidelines for Marital Sex: An Analysis of Fifteen Popular Marriage Manuals" by Dennis Brissett, Lionel S. Lewis The Family Coordinator, Vol. 19, No. 1 (Jan., 1970), pp. 41–48. doi:10.2307/582144 JSTOR
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||