Ulf Kristersson – Wikipedia

Ulf Kristersson

Ulf Kristersson, juni 2023.

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
18 oktober 2022
Monark Carl XVI Gustaf
Ställföreträdare Ebba Busch
Företrädare Magdalena Andersson

Innehar befattningen
Tillträdde befattningen 
1 oktober 2017
Företrädare Anna Kinberg Batra

Tid i befattningen
5 oktober 20103 oktober 2014
Monark Carl XVI Gustaf
Statsminister Fredrik Reinfeldt
Företrädare Cristina Husmark Pehrsson
Efterträdare Annika Strandhäll

Tid i befattningen
19881992
Företrädare Beatrice Ask
Efterträdare Fredrik Reinfeldt

Mandatperiod
1991–1994 (Stockholms kommun, statsrådsersättare)[1][2]
1994–1998 (Stockholms kommun)[3]
1998–2000 (Stockholms kommun)[4]
2014–2018 (Södermanlands län)[5]
2018–2022 (Stockholms kommun)[6]
2022–2026 (Södermanlands län,
ledig; statsminister)[7]

Född Ulf Hjalmar Kristersson
29 december 1963 (60 år)
Sverige Lunds domkyrkoförsamling, Malmöhus län[8]
Politiskt parti Moderaterna
Utbildning Civilekonom
Alma mater Uppsala universitet
Yrke Politiker, ekonom
Maka Birgitta Ed (1991–)[9]
Barn 3
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Svenska armén
Tjänstetid 1983–1984
Grad Sergeant[10]
Enhet Upplands regemente

Ulf Hjalmar Ed Kristersson, född 29 december 1963 i Lunds domkyrkoförsamling i Malmöhus län,[11] är en svensk moderat politiker, som är Sveriges statsminister sedan den 18 oktober 2022. Han blev partiledare för Moderaterna 2017 och ledde partiet genom riksdagsvalen 2018 och 2022.

Kristersson är utbildad civilekonom. Han var kommunalråd i Strängnäs kommun 2002–2006, socialborgarråd i Stockholms stad 2006–2010 och socialförsäkringsminister 2010–2014 (i regeringen Reinfeldt).[12]

Kristersson har tidigare varit ordförande för Moderata ungdomsförbundet 1988–1992 och riksdagsledamot för Moderaterna 1991–2000. Sedan 2014 är han åter riksdagsledamot för Moderaterna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och familj[redigera | redigera wikitext]

Kristersson bodde i sin födelsestad Lund fram till fem års ålder och är därefter uppvuxen i Torshälla utanför Eskilstuna[13]. Han är son och äldst av tre barn till ekonomikonsulten, filosofie kandidat Lars Kristersson (1938–2015) och adjunkten Karin Kristersson (född Axelsson, 1938–2020[14]).

Efter att ha gått ut från S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna 1983 gjorde Kristersson åren 1983–1984 värnplikt som plutonbefäl med sergeants grad[15] vid Upplands regemente (S 1) i Enköpings garnison.[12] Han flyttade därefter till Uppsala för att studera företagsekonomi och nationalekonomi vid Uppsala universitet, där han avlade civilekonomexamen 1988.[16][17] Under studietiden var han även aktiv vid Södermanlands-Nerikes nation och var bland annat dess programsekreterare. På majmiddagen 2013 blev han hedersledamot vid nationen.[12]

Kristersson är bosatt i Strängnäs. Han är sedan 1991 gift med Birgitta Ed. Paret har tre döttrar som är adopterade från Kina.[18] Hustrun har arbetat som bland annat PR-konsult och är nu präst.[19]

Yrkeskarriär före politiken[redigera | redigera wikitext]

Kristersson var marknadschef för Timbro förlag 1995–1998 parallellt med sitt uppdrag som riksdagsledamot.[12] År 1994 gav han även ut boken Non-working Generation på förlaget. I boken argumenterar han emot den svenska modellen och välfärdsstaten, som han jämför med apartheid och som han anser trycker ner människor i passivitet.[20][21]

Under perioden 2000–2001 arbetade Kristersson som kommunikationsdirektör hos IT-företaget Connecta i Stockholm. Efter bolagets fusion med Information Highway bytte företaget namn till Adcore AB.[22] Åren 2001–2002 var han även kommunikationskonsult hos företaget Network AB.[23] Han anlitade under den perioden svart städhjälp under något år, vilket han uppgav i en enkät när han åter var aktiv inom politiken. Han motiverade det med att han inte varit politiskt förtroendevald eller representant längre, men att han tyckte det var felaktigt och en svag förklaring.[24]

Kristersson var styrelseordförande i Adoptionscentrum åren 2003–2005.[22] Under hans period som ordförande skakades Adoptionscentrum av en skandal, där det avslöjades att kidnappade barn från Kina hade förmedlats till svenska familjer; Adoptionscentrums dåvarande informationsansvariga Margret Josefsson angav att Kristersson kände till förhållandena, men det är oklart hur mycket han kunde påverka.[25] Kristersson har fortsatt att engagera sig för föräldralösa och adopterade barn och i februari 2021 föreslog han att det skulle tillsättas en statlig utredning som skulle författa en vitbok om hur internationella adoptioner till Sverige har fungerat historiskt.[26]

Politisk karriär fram till 2017[redigera | redigera wikitext]

Kristersson under ett möte med Europeiska folkpartiet 2018.

Under sin gymnasietid på S:t Eskils gymnasium i Eskilstuna bildade Kristersson, tillsammans med några vänner, en MSU-förening (Moderat skolungdom) på skolan. Där beskriver Kristersson att hans politiska engagemang tog fart.[27]

Ordförande för Moderata Ungdomsförbundet[redigera | redigera wikitext]

Efter avslutade akademiska studier var Kristersson åren 1988–1992 ordförande för Moderata Ungdomsförbundet (MUF). Vid förbundsstämman 1992, som hölls i Lycksele, förlorade Kristersson ordförandevalet med tre röster mot utmanaren Fredrik Reinfeldt i vad som kommit att kallas ”slaget i Lycksele”.[28] Kristersson ansågs under denna tid representera en mer nyliberal falang inom ungdomsförbundet, medan Reinfeldt representerade en mer konservativ riktning.[21] Som MUF-ordförande förespråkade Kristersson öppna gränser och helt fri invandring.[29]

Ledamot av Sveriges riksdag[redigera | redigera wikitext]

Kristersson inträdde 5 oktober 1991 som ersättare för utrikesminister Margaretha af Ugglas i riksdagen från Stockholms kommuns valkrets. Han var därefter ordinarie riksdagsledamot från riksdagsvalet 1994 fram till våren 2000. Under denna period i riksdagen var han i olika perioder ledamot i socialförsäkringsutskottet, utbildningsutskottet, arbetsmarknadsutskottet och riksdagens revisorer. Han var under några år även vice ordförande för Moderaterna i Stockholm. Han lämnade riksdagen våren 2000 för att arbeta för IT-företaget Connecta.[28][12]

Kommunalråd och borgarråd[redigera | redigera wikitext]

Kristersson kom tillbaka till politiken i samband med valet 2002, då han blev finanskommunalråd i Strängnäs kommun.[30] Inför valet 2006 var han ordförande i Moderaternas familjepolitiska arbetsgrupp. Efter valet blev han socialborgarråd i Stockholms stad.[30] Under tiden som socialborgarråd fick han ett hyreskontrakt på en femrumslägenhet i Stockholm av Ersta Diakonisällskap. Eftersom Stockholms stad gjorde upphandlingar och gav ekonomiskt bistånd till Ersta Diakonisällskap, bland annat för bostäder åt utsatta, startades en förundersökning om mutbrott av både Ulf Kristersson och en person i föreningens ledning. Enligt ett internt policydokument skulle lägenheterna i det aktuella huset reserveras för nyanställda och studerande på föreningens högskola.[31][32] Förundersökningen lades sedermera ned med motiveringen att Ulf Kristersson inte hade direkt makt över bidragsutdelningen.[33] Under 2008 var han ordförande i Moderaternas migrations- och integrationspolitiska arbetsgrupp. Inför riksdagsvalet 2010 var han ordförande i Alliansens familjepolitiska arbetsgrupp och även Moderaternas talesperson i social- och familjepolitiska frågor.[34]

Socialförsäkringsminister (2010–2014)[redigera | redigera wikitext]

Efter riksdagsvalet 2010 tillträdde Kristersson som socialförsäkringsminister i regeringen Reinfeldt. Han efterträdde Cristina Husmark Pehrsson.[28]

Kristersson första uppdrag blev att se över regeringens tidigare sjukförsäkringsreform och att genomföra ett antal reformer. Resultatet av hans arbete med detta presenterades under våren 2011 och var en del av regeringens budgetproposition inför 2012. I samband med detta vägrade regeringen och Kristersson att följa riksdagens beslut om hur sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas, men ändrade sig i mars 2012.[35]

Ekonomisk-politisk talesperson[redigera | redigera wikitext]

Regeringen Reinfeldt avgick efter riksdagsvalet 2014. Kristersson, som i valet åter blivit riksdagsledamot, nu för Södermanland, utsågs i december 2014 till Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson och blev vice ordförande i finansutskottet i riksdagen.[28] Han lämnade detta uppdrag och efterträddes av Elisabeth Svantesson i oktober 2017, då han valdes till ny partiledare för Moderaterna.[12]

Partiledare och oppositionsledare[redigera | redigera wikitext]

Kristersson talar under Almedalsveckan inför riksdagsvalet 2018 under partiets kampanjslogan ”Lika för alla”.

Den 1 oktober 2017 valdes Kristersson till Moderaternas partiledare vid en extra partistämmaClarion Sign i Stockholm.[36] Han efterträdde Anna Kinberg Batra, med knappt ett år kvar till riksdagsvalet 2018.[37]

I sitt installationstal slog Kristersson fast att Sverige ska bli ett land för hoppfulla och att Moderaterna ska vara ett parti för hoppfulla.[38] Även i flera andra tal har Kristersson särskilt lyft frågan om social rörlighet.[39] Han deltog i sin första partiledardebatt den 8 oktober 2017 i SVT:s Agenda.[40]

Riksdagsvalet 2018[redigera | redigera wikitext]

Ulf Kristersson med Alliansledarna på Soltorget vid Sergels torg i Stockholm dagen före valdagen den 8 september 2018. Från vänster: Ebba Busch Thor, Ulf Kristersson, Jan Björklund, Annie Lööf.

Efter partiledarbytet i oktober 2017 ökade stödet för Moderaterna i olika opinionsmätningar och i nyhetsmedier talades det om en ”Kristersson-effekt”.[41] Enligt en mätning från Demoskop i januari 2018 nådde partiet sitt högsta väljarstöd på över ett år med 22,6 procent.[42] I februari 2018 var partiet uppe på 25 procent i Skops mätning.[43] Senare under våren och sommaren 2018 vände emellertid opinionssiffrorna nedåt med ett väljarstöd på mellan 15 och 20 procent i flera olika mätningar.[44][45] I riksdagsvalet 2018 fick Moderaterna ett väljarstöd på 19,8 procent, vilket var en tillbakagång med 3,5 procentenheter och innebar fjorton färre riksdagsmandat. Alliansen blev mindre än de rödgröna, men inget av blocken lyckades nå egen majoritet. På valnatten krävde Kristersson statsminister Stefan Löfvens avgång, och uttryckte en ambition att själv bli ny statsminister.[46]

I valrörelsen framhöll Kristersson vikten av en migrationsuppgörelse där framförallt Socialdemokraterna och Moderaterna kommer överens, men sa samtidigt att han inte uteslöt några partier i diskussionen.[47] Kristersson har även beskrivit integrationen av det stora antal flyktingar som kommit under senare år som en ödesfråga för Sverige. Han har bland annat sagt sig vilja införa obligatoriska språkförskolor för nyanlända barn.[48] Han vill även införa en ny anställningsform med inträdesjobb med en 70-procentig lön för unga svenskar utan gymnasieexamen och nyanlända utan utbildning under sina första fem år i landet.[49]

Regeringsbildningen 2018[redigera | redigera wikitext]

Den 2 oktober 2018 fick Kristersson i uppdrag av talmannen Andreas Norlén att sondera förutsättningarna för att bilda en ny regering.[50] Han sökte initialt stöd för att bilda en regering bestående av Allianspartierna (Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna) genom stöd av Socialdemokraterna. Den 9 oktober 2018 meddelade han emellertid att Socialdemokraterna avvisat alla vidare samtal om överenskommelser, men att han avsåg fortsätta sondera förutsättningar för att bilda en ny regering.[51] Den 14 oktober 2018 konstaterade han att han inte längre såg förutsättningar för att bilda en ny regering.[52] Efter ytterligare samtal och sonderingar valde talmannen att låta riksdagen rösta om Kristersson som statsminister i en regering med Moderaterna och Kristdemokraterna. Röstningen ägde rum den 14 november 2018. Riksdagen röstade nej med 195 mot 154 efter att Centerpartiet och Liberalerna följt de Rödgrönas linje medan Sverigedemokraterna röstat för Kristersson. Han blev därmed den förste statsministerkandidaten sedan Regeringsformens införande 1974 – då riksdagen fick makten att utse statsminister – att inte godkännas av riksdagen.[53]

Mandatperioden 2018–2022[redigera | redigera wikitext]

Inför valet 2018 hade Kristersson tillsammans med övriga Alliansen slagit fast att de inte skulle samarbeta med Sverigedemokraterna, vilket blev extra medialt uppmärksammat efter att löftet även framfördes till förintelseöverlevaren Hédi Fried.[54] I samband med att Stefan Löfven ordnade partiöverskridande diskussioner om gängkriminalitet 2019, men valde att inte inkludera Sverigedemokraterna, beslöt Kristersson sig för att öppna upp för diskussioner med Sverigedemokraterna.[55][56] Samtalet sågs som en öppning för ett djupare samarbete med Sverigedemokraterna i en framtida regering.[56]

Regeringskriserna 2021[redigera | redigera wikitext]

Ulf Kristersson i riksdagens talarstol under regeringskrisen 2021 och strax före statsministeromröstningen den 7 juli.

Under regeringskrisen i Sverige i juni 2021 gav talman Andreas Norlén Ulf Kristersson i uppdrag att sondera förutsättningarna för att bilda regering.[57] Efter två dagar meddelade han att han gav upp försöken då han inte lyckats samla de 175 riksdagsmandat som krävts.[58]

Den 24 november 2021 röstade riksdagen om att utse Magdalena Andersson (S) till Sveriges statsminister och därmed efterträdare åt Stefan Löfven (S). Politisk turbulens uppstod när hennes tilltänkta koalitionspartner Miljöpartiet lämnade samarbetet samma dag som hon valdes. Moderaterna röstade nej till förslaget att utse Andersson till statsminister. [59]

Ett förändrat säkerhetsläge i Europa 2022[redigera | redigera wikitext]

I början av 2022 förde Ryssland in flottstyrkor i Östersjön av ett slag och en mängd som landet tidigare inte hade gjort. Sverige flyttade marktrupper till Gotland, vilket fick Ryssland att reagera diplomatiskt och situationen i området bedömdes allmänt vara mer spänt än det någonsin hade varit sedan kalla krigets dagar.[60] Ryssland samlade vid samma tid markstridstrupper vid sin gräns till Ukraina och den 24 februari gick de ryska styrkorna till massivt angrepp mot Ukraina. Dessa förhållanden ledde till att Kristersson väckte frågan om att Sverige borde ansöka om anslutning till NATO, något som sedan flera år var partiets åsikt men som nu kanske skulle kunna samla en majoritet i riksdagen. Även Liberalerna hade sedan länge förespråkat en svensk NATO-anslutning. Under våren svängde både Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna i frågan, båda partierna hade tidigare motsatt sig tanken på ett svenskt NATO-medlemskap. Kristersson kom att samarbeta med statsminister Andersson i frågan och en bred majoritet kunde samlas för saken i riksdagen, där endast Miljöpartiet och Vänsterpartiet kvarstod vid ståndpunkten att Sverige borde vara alliansfritt.[61] Genom den breda majoriteten, kom frågan inte att bli någon valfråga i höstens riksdagsval.

Riksdagsvalet 2022[redigera | redigera wikitext]

Kristersson på väg till talmannen, oktober 2022.

Inför riksdagsvalet 2022 gick Kristersson till val som Moderaternas partiledare och han gick till val på att bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna, med stöd av Liberalerna och Sverigedemokraterna. [62]

Valet hölls söndagen den 11 september 2022. Den 14 september, onsdagen efter valet, var så gott som alla röster färdigräknade och då utropade Kristersson valseger för högerblocket, bestående av Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna, och började arbetet med att få ihop ett nytt regeringsunderlag för att bilda en ny regering. Statsminister Magdalena Andersson hade samma dag erkänt sig besegrad.[63]

Mandatperioden 2022–2026[redigera | redigera wikitext]

Den 14 oktober 2022 meddelade Kristersson riksdagens talman att han var redo att bilda regering tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna, med stöd av Sverigedemokraterna. De fyra partiernas skriftliga överenskommelse med Kristersson som statsminister för mandatperioden 2022–2026 kallas för Tidöavtalet.[64][65]

Sveriges statsminister 2022–[redigera | redigera wikitext]

Kristersson med USA:s president Joe Biden, 2023.

Den 17 oktober 2022 röstade riksdagen igenom Kristersson som statsminister, med 176 röster för och 173 emot.[66] Den 18 oktober 2022 presenterade Kristersson sin regering och senare samma dag, vid en konseljStockholms slott, tillträdde han formellt som Sveriges statsminister.

Kristerssons första utlandsresa som statsminister ägde rum den 28 oktober 2022 och gick traditionsenligt till Finland, där han mötte Finlands president Sauli Niinistö och statsminister Sanna Marin. Frågor som diskuterades under mötet var framförallt den pågående energikrisen, försvar och säkerhetspolitik samt Rysslands invasion av Ukraina.[67] Både Sverige och Finland hade vid detta tillfälle ansökt om medlemskap i Nato men ännu inte blivit medlemmar.

Den 15 februari 2023 mötte Kristersson Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Kiev där Kristersson talade om Sveriges stöd till Ukraina.[68]

Den 5 juli 2023 reste Kristersson till USA för att träffa president Joe Biden. Fokus under mötet låg på Sveriges Natoanslutning.[69] [70] Mötet mellan Kristersson och Biden var det första sedan Kristersson tillträtt som statsminister.

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri under tiden som partiordförande och statsminister[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Protokoll 1991/92:1 Måndagen den 30 september, Sveriges riksdags webbplats. Läst 7 juni 2022.
  2. ^ Protokoll 1991/92:7 Tisdagen den 8 oktober, Sveriges riksdags webbplats. Läst 7 juni 2022.
  3. ^ Protokoll 1994/95:1 Måndagen den 3 oktober, Sveriges riksdags webbplats. Läst 7 juni 2022.
  4. ^ Protokoll 1998/99:1 Måndagen den 10 oktober, Sveriges riksdags webbplats. Läst 7 juni 2022.
  5. ^ Protokoll 2014/15:1 Måndagen den 29 september, Sveriges riksdags webbplats. Läst 7 juni 2022.
  6. ^ Protokoll 2018/19:1 Måndagen den 24 september, Sveriges riksdags webbplats. Läst 7 juni 2022.
  7. ^ Valpresentation, Valmyndighetens webbplats. Läst 28 september 2022.
  8. ^ ”Kristersson, Ulf Hjalmar”, Sveriges befolkning 1980 (CD-ROM), Stockholm: Sveriges släktforskarförbund, ISBN 91-87676-37-0 
  9. ^ Birgitta tjatade på Ulf om att bli ihop – berättar om relationen. Expressen. Läst 25 mars 2018.
  10. ^ Svenska Dagbladet 2018-07-01: "M om säkerhetspolitiken: ”Misstror inte regeringen” av Jonas Gummesson,läst 2024-02-27
  11. ^ Sveriges befolkning 2000: Kristersson, Ulf Hjalmar (1963-12-29) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  12. ^ [a b c d e f] ”CV: Ulf Kristersson”. moderaterna.se. Läst 7 augusti 2018.
  13. ^ ”Född i Lund, gillar Kent, gjort milen på 43.04. Här är allt du inte visste om Ulf Kristersson”. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2017-09-01/fodd-i-lund-gillar-kent-gjort-milen-pa-4304-har-ar-allt-du-inte-visste-om-ulf-kristersson. Läst 1 september 2017. 
  14. ^ ”Ulf Kristerssons mamma död – var tidigare sjuk i covid-19”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/y3a7RJ/ulf-kristerssons-mamma-dod--var-tidigare-sjuk-i-covid-19. Läst 7 juni 2020. 
  15. ^ Gummesson, Jonas (1 juli 2018). ”M om säkerhetspolitiken: ”Misstror inte regeringen””. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/wEQdB1/m-om-sakerhetspolitiken-misstror-inte-regeringen. Läst 26 februari 2024. 
  16. ^ CV | Ulf Kristersson. moderaterna.se. https://moderaterna.se/app/uploads/2021/11/CV-foto.pdf. Läst 16 september 2023 
  17. ^ CV – Ulf Kristersson – Statsminister. regeringen.se. https://www.regeringen.se/contentassets/78ca05ac12614f96831f1bea96bd1ce3/ulf-kristersson-sv.pdf. Läst 16 september 2023 
  18. ^ ”Fem saker du inte visste om Ulf Kristersson – Moderaternas nye partiledare”. Expressen. https://www.expressen.se/nyheter/5-saker-du-inte-visste-om-ulf-kristersson-/. Läst 7 januari 2018. 
  19. ^ ”Birgitta Eds liv”. Expressen. Läst 10 september 2018.
  20. ^ Eric Rosén (13 augusti 2012). ”Ulf Kristersson: "Den svenska modellen är som apartheid" - Dagens Arena”. Dagens Arena. http://www.dagensarena.se/innehall/ulf-kristersson-den-svenska-modellen-ar-som-apartheid/. Läst 25 augusti 2017. 
  21. ^ [a b] ”Tidslinje: Det här är Ulf Kristersson”. Sydsvenskan. Läst 7 augusti 2018.
  22. ^ [a b] ”Kommunikatören får förvalta arvet” (på svenska). Dagens Nyheter. 1 september 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/kommunikatoren-far-forvalta-arvet/. Läst 1 oktober 2017. 
  23. ^ ”CV: Ulf Kristersson”. moderaterna.se. Läst 7 augusti 2018.
  24. ^ Gustafsson, Anna (7 november 2007). ”Kristersson köpte svart städhjälp”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kristersson-kopte-svart-stadhjalp. Läst 22 december 2019. 
  25. ^ ”Kristersson fick larm om sålda barn – adoptionerna fortsatte”. Sveriges Television. 21 november 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-kande-till-de-kopta-barnen. Läst 29 november 2022. 
  26. ^ Ulf Krisersson på Facebook den 26 februari 2021, läst 2022-11-28
  27. ^ ”Ulf Kristersson”. Nya Moderaterna. https://moderaterna.se/ulf-kristersson. Läst 27 november 2021. 
  28. ^ [a b c d] ”Kommunikatören får förvalta arvet” (på svenska). Dagens Nyheter. 1 september 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/kommunikatoren-far-forvalta-arvet/. Läst 1 oktober 2017. 
  29. ^ ”1989 ville Kristersson ha fri invandring – så här säger han nu”. nyheter24.se. 31 augusti 2018. https://nyheter24.se/nyheter/politik/913522-1989-ville-kristersson-ha-fri-invandring-sa-har-sager-han-nu. Läst 6 juli 2023. 
  30. ^ [a b] ”Kommunikatören får förvalta arvet” (på svenska). Dagens Nyheter. 1 september 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/kommunikatoren-far-forvalta-arvet/. Läst 1 oktober 2017. 
  31. ^ Mellgren, Fredrik (15 januari 2008). ”M-topp fick bostad av Ersta”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/m-topp-fick-bostad-av-ersta. Läst 22 december 2019. 
  32. ^ ”Nya ministern fick hyresrätt genom kontakter”. SvT Nyheter. 6 oktober 2010. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.today/20130418150811/http://www.svt.se/nyheter/sverige/nya-ministern-fick-hyresratt-genom-kontakter. Läst 22 december 2019. 
  33. ^ ”Kristersson frias från mutmisstankar”. Svenska Dagbladet/TT. 16 april 2008. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kristersson-frias-fran-mutmisstankar. Läst 22 december 2019. 
  34. ^ ”CV: Ulf Kristersson”. moderaterna.se. Läst 7 augusti 2018.
  35. ^ TT (1 mars 2012). ”Kristersson backar om sjukförsäkring”. SVT. Läst 7 augusti 2018.
  36. ^ ”Ulf Kristersson väljs till ny partiledare för Moderaterna”. Sveriges Radio. Läst 7 augusti 2018.
  37. ^ ”Ulf Kristersson vill göra upp med S om invandringen” (på svenska). Dagens Nyheter. 1 oktober 2017. http://www.dn.se/nyheter/politik/ulf-kristersson-vill-gora-upp-med-s-om-invandringen/. Läst 1 oktober 2017. 
  38. ^ ”Ulf Kristersson: Moderaterna ska vara ett parti för hoppfulla | Nya Moderaterna”. moderaterna.se. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2021. https://web.archive.org/web/20211016184435/https://moderaterna.se/ulf-kristersson-moderaterna-ska-vara-ett-parti-hoppfulla. Läst 15 februari 2019. 
  39. ^ Kristersson, Ulf (15 december 2017). ”Ulf Kristerssons jultal: Social rörlighet är vår tids välfärdspolitik”. learnify.se. http://www.learnify.se/learnifyer/ObjectResources/3ad50ba3-c3d9-4fc1-817b-b817422c8c83/moderaterna%20jultal%20171215.pdf. Läst 16 april 2022. 
  40. ^ Edliden, Ann (8 oktober 2017). ”Så gick det för Kristersson i hans första partiledardebatt”. SVT. Läst 7 augusti 2018.
  41. ^ Åkesson, Nils (12 oktober 2017). ”Kristersson-effekt: M lyfter i ny mätning”. Dagens Industri. Läst 7 augusti 2018.
  42. ^ Nilsson, Mimmi & Samuelson, Fredrik (12 januari 2018). ”M:s högsta väljarstöd på ett år”. Expressen. Läst 7 augusti 2018.
  43. ^ ”SKOP:s väljarbarometer 12 februari 2018” (pdf). https://skop.se/main/wp-content/uploads/2018/02/SKOPs-Valjarbarometer-12-februari-2018.pdf. Läst 15 februari 2018. 
  44. ^ ”Yougov: Ökad polarisering – V och SD ser ut att bli valets stora vinnare”. Metro. Arkiverad från originalet den 26 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180726064018/https://www.metro.se/artikel/yougov-%C3%B6kad-polarisering-v-och-sd-ser-ut-att-bli-valets-stora-vinnare. Läst 18 juli 2018. 
  45. ^ ”Socialdemokraternas ras bromsat i ny mätning”. Expressen. 4 juli 2018. https://www.expressen.se/nyheter/almedalen/socialdemokraternas-ras-bromsat-i-ny-matning/. Läst 4 juli 2018. 
  46. ^ Söderlund, Andreas (10 september 2018). ”Kristersson (M): ”Nu ska Löfven avgå””. svt.se. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-nu-ska-lofven-avga/. Läst 16 april 2022. 
  47. ^ ”Kristersson (M): ’Jag utesluter inte några partier i samtal om migrationspolitik”. SVT. Läst 7 augusti 2018.
  48. ^ ”Kristersson: ’Ingegrationen är vår tids ödesfråga’”. Aftonbladet. Läst 7 augusti 2018.
  49. ^ Svensson, Olof & Karlsson, Pär (31 oktober 2017). ”Löfven och Kristersson rök ihop”. Aftonbladet. Läst 7 augusti 2018.
  50. ^ SVT: Ulf Kristersson (M) får uppdraget att försöka bilda regering, 2018-10-02, läst 2018-10-10
  51. ^ fPlus: "Kristersson: Löfven avvisar Alliansregering - jag går vidare med sonderingar, 2018-10-10, läst 2018-10-09
  52. ^ Aftonbladet: "Ulf Kristersson ger upp försöken att bilda regering", 2018-10-14, läst 2018-10-14
  53. ^ SVT (14 november 2018). ”Kristersson nedröstad i riksdagen”. SVT. Läst 14 november 2018.
  54. ^ Johar Bendjelloul (7 september 2018). ”Hédi Fried: Vi måste förstå att demokratin är hotad”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/politik/hedi-fried-vi-maste-forsta-att-demokratin-ar-hotad/. Läst 22 december 2019. 
  55. ^ Mattias Knutsson (21 december 2019). ”Ulf Kristersson försvarar SD: ”Det var droppen””. www.expressen.se. https://www.expressen.se/nyheter/kristersson-forsvarar-sd-det-var-droppen/. Läst 22 december 2019. 
  56. ^ [a b] ”Kristersson efter historiska mötet: ”SD är ett parti som andra””. Dagens industri. 4 december 2019. https://www.di.se/nyheter/kristersson-efter-historiska-motet-sd-ar-ett-parti-som-andra/. Läst 22 december 2019. 
  57. ^ ”Talmannen gav sonderingsuppdrag till Ulf Kristersson”. Sveriges Riksdag. 29 juni 2021. https://www.riksdagen.se/sv/press/pressmeddelanden/2021/jun/29/talmannen-gav-sonderingsuppdrag-till-ulf-kristersson/. Läst 7 juli 2021. 
  58. ^ ”Moderaterna ger upp försöken att bilda regering”. Dagens Nyheter. 1 juli 2021. https://www.dn.se/sverige/moderaterna-ger-upp-forsoken-att-bilda-regering/. Läst 7 juli 2021. 
  59. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Magdalena Andersson (S) har valts till statsminister”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/aktuellt/2021/nov/24/magdalena-andersson-s-har-valts-till-statsminister/. Läst 27 november 2021. 
  60. ^ https://www.svd.se/a/v5Jl7m/forsvarsmakten-aktiverar-hemvarnet-pa-gotland
  61. ^ https://www.svd.se/a/lVyMm9/nyckeldatumen-ansoker-sverige-till-nato-i-juni
  62. ^ Haddad, Prescilia; Sartori, Aldo (12 november 2018). ”Kristersson (M) vill bilda regering med KD”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/statsvetaren-c-och-l-har-gatt-till-val-pa-helt-oforenliga-loften. Läst 21 augusti 2022. 
  63. ^ ”Sverige har röstat – följ utvecklingen direkt”. SVT Nyheter. 11 augusti 2022. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-svensk-politik-och-valet-2022. Läst 14 september 2022. 
  64. ^ Persson, Ida (14 oktober 2022). ”L, KD och M ska ingå i regeringen – SD får stort inflytande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/l-kd-och-m-ska-inga-i-regeringen-sd-far-stort-inflytande. Läst 14 oktober 2022. 
  65. ^ ”Så blir Tidöavtalet: Liberalerna i regeringen – SD utanför”. DN.SE. 14 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/tidoavtalet-liberalerna-i-regeringen-sd-utanfor/. Läst 14 oktober 2022. 
  66. ^ Riksdagsförvaltningen. ”Video”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/ovrigt-kammaren/provning-av-forslag-till-statsminister_HAC120221017zz. Läst 27 februari 2023. 
  67. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (26 oktober 2022). ”Statsminister Ulf Kristersson besöker Helsingfors”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/statsminister-ulf-kristersson-besoker-helsingfors/. Läst 2 juli 2023. 
  68. ^ ”Statsminister Ulf Kristersson är på plats i Kiev”. SVT Nyheter. 15 februari 2023. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/statsminister-ulf-kristersson-ar-pa-plats-i-kiev. Läst 2 juli 2023. 
  69. ^ Regeringskansliet, Regeringen och (5 juli 2023). ”Statsminister Ulf Kristersson träffade president Joe Biden i Vita huset”. Regeringskansliet. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/07/statsminister-ulf-kristersson-traffade-president-joe-biden-i-vita-huset/. Läst 7 juli 2023. 
  70. ^ Lundberg, Oscar (5 juli 2023). ”Statsminister Ulf Kristersson hade möte med Joe Biden”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/kristersson-efter-motet-med-biden-natomedlemskap-i-vilnius-ar-fullt-mojligt. Läst 7 juli 2023. 
  71. ^ ”Bäst klädda gästerna på kungens jubileumsmiddag”. Damernas Värld. 15 september 2023. https://damernasvarld.expressen.se/kunglig-stil/bast-kladda-pa-den-kungliga-jubileumsmiddagen/. Läst 16 september 2023. 
  72. ^ ”Tjusig galamiddag för Frankrikes president”. Aftonbladet. 31 januari 2024. https://www.aftonbladet.se/kungligt/a/5B1JvX/tjusig-galamiddag-for-frankrikes-president. Läst 15 februari 2024. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Politiska uppdrag
Företräddes av
Magdalena Andersson
 Sveriges statsminister
2022–
Sittande
Företräddes av
Cristina Husmark Pehrsson
 Sveriges socialförsäkringsminister
2010–2014
Efterträddes av
Annika Strandhäll
Företräddes av
Margareta Olofsson
 Socialborgarråd i Stockholms stad
2006–2010
Efterträddes av
Anna König Jerlmyr
Sveriges riksdag
Företräddes av
Ylva Johansson
 Arbetsmarknadsutskottets vice ordförande
2014
Efterträddes av
Elisabeth Svantesson
Företräddes av
Anna Kinberg Batra
 Finansutskottets vice ordförande
2002–2003
Efterträddes av
Elisabeth Svantesson
Partipolitiska uppdrag
Företräddes av
Anna Kinberg Batra
 Moderaternas partiledare
2017–
Sittande
Företräddes av
Beatrice Ask
 Moderata ungdomsförbundets
förbundsordförande

1989–1992
Efterträddes av
Fredrik Reinfeldt